Islamistpartiet Nyans med på SMS-lista för blixtinkallad manifestation mot Kristersson i Göteborg

Mikael Yüksel, partiledare för islamistpartiet Nyans fanns med på den SMS- lista som blixtinkallade deltagarna till manifestationen mot Ulf Kristerssons After Work på Pustervik i Göteborg i tisdags.

Ur SMS:et:

”Vi träffas kl 16:30 framför Pustervik för att påminna dem om folkmordet i Gaza och blodet på deras händer när de la ner Sveriges röst när det röstades om vapenvila i FN. Ta flaggor med er. Bjuda in era vänner med sms. 

OBS! INGA inlägg på sociala medier.” 

Och vilka fler finns med på den här SMS- listan?, Kulturarbetare? Akademiker? Studenter? 

KÄRRINGBLOGGEN BEHÖVER DITT

STÖD!

SWISHA ETT BIDRAG TILL 123 22 07 975

Det enda som är bra med Israel/Hamas kriget långt borta är att de okunniga antisemiterna som reagerar med reptilhjärnan i Göteborg/Sverige har krupit upp ur sina hycklande godhetshålor. Det är vänstern som krokat arm med islamisterna. Det är kulturarbetarna, influerarna och kändisarna. Det är dom som med olika metoder jagat, förföljt och trakasserat oss andra för att vara rasister och islamofober. Vi som i åratal berättat, skrivit och talat om verkligheten. De som använder sig av ett dominansbeteende genom att skrika och förnedra andra på gator, torg och möten.

De som enligt ett vittne som befann sig utanför och inne på Pustervik betedde sig på följande sätt:  

”Mötet var väldig hätskt! Utanför var det också hetsigt. De kallade Kristersson för mördare och angrep oss som var på väg in. De skrek död åt zionismen, död åt Israel. Vi var tydligen borgasvin. Det som provocerade mig mest var att när Kristersson fördömde Hamas så buade man åt statsministern.” 

De som kallar sig vänster/islamister har också i åratal använt sig av Stasimetoder, såsom angiveri till arbetsgivare, chefer, vänner, släktingar m m . Skam till sägandes har de också många gånger lyckats i sitt uppsåt att skrämma till tystnad. Svenska folket har gripits av kollektiv rädsla och vänder hellre bort blicken än utsätter sig för konfrontation. 

Det senaste exemplet på dominansbeteendet drabbade alltså statsminister Ulf  Kristersson, som överraskades av röststyrkan i den snabbt sammankallade gruppen av propalestinska anhängare som störde hans och finansminister Elisabet Santessons, möte på Pustervik i Göteborg i veckan. Att han överraskades tyder på en politisk och samhällelig okunnighet om hur det ser ut i verklighetens Göteborg. Han och hans medarbetare hade underskattat kraften i vänsterns kärlek till det terrorstämplade Hamas, som kommer undan med kritik för att de är terrorister?! 

Om Kristerssons och hans entourage läst vad som på senaste tiden skett i Göteborg med bland annat flagghissning av den Palestinska  flaggan på stadens flaggstång på Gustav Adolfs torg, då tre poliser stod och tittade, hade de kanske reagerat. 

Men att bara placera sitt möte på Pustervik vittnar om grovt dålig omvärldskunskap, som Katarina Folmer skriver på Ulf Kristersson FB:

”Bäste MR PM. Du är i Göteborg, första majs mecka, vänsterns paradis. Du/ ni väljer proggarnas place, Pustervik, Järntorget, i det rödaste bland de röda settings, och hoppas att det ska vara som brukligt där du bor/bodde. Det är bra att du förstår nu vad vi måste utstå i rikets andra stad. Jag gillar förvisso tanken, men dina PR-snubbar borde vässa sina lokala skills. Alla omtankar till dig, även moderater kan uppenbarligen vara naiva, men gud så klantigt.  Hör av dig om du behöver  lokal kännedom/lokalkännedom.”

Och det är slående vilka dåliga rådgivare Kristersson omger sig med. Istället för att samla den expertis som finns i Sverige, en Magnus Ranstorp, terrorforskare, en Sofie Löwenmark, Doku, Ivar Arpi, Adam Cwejman, GP,  med flera namnkunniga personer, för statsministern samtal med ett antal imamer och umgås i Stockholms Moskè, Muslimska Brödraskapets fäste i Sverige vars väpnade gren är Hamas. Dessutom har han frotterat sig med Göteborgsmoskéns ordförande Simmo som står klanen Ali Khan nära.  Det är kanske dags att sluta flirta med fienden och ta till vara den kunskap som finns bland etniska svenskar.  

Och för att återgå till Mikael Yüksel, partiet Nyans som förresten varit mycket delaktig i att sprida LVU ryktena att svensk socialtjänst kidnappar muslimska barn.  

Så här skriver Mikael Yüksel på sin FB:

”Jag hade äran att få detta SMS om dagens manifestation mot Ulf

Kristersson. Mycket bra jobbat demonstranterna! Istället för att ta till sig av kritiken avseende den inhumana inställningen gällande Palestina, väljer Kristersson att kalla missnöjda medborgare för ”aggrassiva”. Sedan publicerar Mikael Yüksel SMS:et som upphovsmannen inte vill ska spridas eftersom det just ska vara en överraskningsmanöver, som har följande innehåll.

” Hej,

Blixtmanifestation kl 16.30 Tisdag 21 November. Nu på tisdag kl 17:00 kommer både Ulf Kristersson och finansminister Elisabeth Svantesson på en After Work på Pustervik- Järntorget kl 17. Vi träffas kl 16:30 framför Pustervik för att påminna dem om folkmordet i Gaza och blodet på deras händer när de la ner Sveriges röst när det röstades om vapenvila i FN. Ta flaggor med er. Bjuda in era vänner med sms. 

OBS! INGA inlägg på sociala medier.” 

Efter det kaotiska mötet skriver Judiska Ungdomsförbundet på X:

”Ett klipp delas just nu där statsministern blir utbuad när han fördömer Hamas. Människor buar alltså när en terrororganisation fördöms! Finns inga ord för förfallet vi ser framför oss. Inte så konstigt att så många judar funderar på att lämna Sverige.” 

Lorena Delgado Varas, riksdagsledamot för V svarar: 

”Besviken om hur ni vrider på saker. Vi behöver inte det här. De buade över att Kristersson fortfarande tycker att det är ok med Israels ”försvar”. Hemskt att ni förminskar morden på barnen och civila i Gaza. 

Helene Bergman

KÄRRINGBLOGGEN BEHÖVER DITT

STÖD!

SWISHA ETT BIDRAG TILL 123 22 07 975

 

Misogyna svenska män spelar islamisterna i händerna

”Avskaffa rösträtten för kvinnor!””Kvinnor är för känslosamma för att få rösta!””Kvinnor har ingen kunskap om samhället! Om kvinnor får rösta får vi bara kommunism och socialism!”” Kvinnor har ingenting i politiken att göra! Kvinnor är bra på så mycket annat!” Detta är citat från  Facebook år 2023!  För 100 år sedan lät propagandan mot kvinnlig rösträtt exakt på samma sätt! Då i början på 1900- talet när svenska kvinnor kämpade för att få rösträtt till riksdagen. Men 2023 har det tydligen återigen blivit fritt fram att offentligt uttala sitt förakt mot kvinnor som grupp! 

Det är främst två svenska grumpy old men, med tillsammans nära 10 000 följare, däribland många kvinnor som dragit igång drevet. Och många kvinnor håller också med! Anledningen är att det visat sig att kvinnor röstar rött och män blått. 

KÄRRINGBLOGGEN BEHÖVER DITT STÖD SOM LÄSARE! SWISHA GÄRNA ETT BIDRAG TILL 123 22 07 975

Visst går det att kritisera kvinnor, men här är det något annat som visar sig- bittra män som med sin förmåga att uttrycka sig skyller hela nuvarande samhällsutvecklingen på ett helt kvinnokollektiv förklätt till politik. Det är en otäckt naiv önskan om en återgång till samhället som det såg ut för 100 år sedan. Ett samhälle som också de kvinnoförtryckande islamisterna hyllar. 

Visst går det att bara skaka av sig dessa uttryck på Facebook för kvinnoförtryck, men i den kontexten där Sverige nu befinner sig är det en oroväckande tendens. Det tragiska är att dessa svenska grumpy old men också försätter sina döttrar och dotterdöttrar i en farlig situation!  Ty vad dessa grumpy old men med sina påhejare gör är att de lierar sig med de kvinnoförtryckande islamisterna som just nu sätter press på Sverige. En press på att vi ska ändra våra grundlagar så att det passar imamerna i 57 muslimska länder.

Ty det är inte bara dessa bittra gamla män som nu tittar upp ur sina hålor och öppet visar sitt förakt för kvinnor. Kvinnor som kön pressas nu till underkastelse från olika håll, inte minst från de män som tagit över kvinnors attribut- transorna. Eller som Johan Westerholm beskrev på Ledarsidorna:

”Mindre uppmärksammat i år är att Stockholm Pride tar avstånd mot regimer som förföljer kvinnor och HBT-personer i religionens namn. Drag- queen duon ”Lillan” och ”Tjorven” anammade i sitt linjetal från stora scenen i Pride -Park Irans. Turkiets och samtliga OIC-staters narrativ om blasfemi samtidigt som kvinnor och HBT- personer förföljs eller döms till döden för sin sexuella läggnings skull i dessa länder.”

För att inte tala om att lesbiska kvinnor osynliggörs i RFSL- Riksförbundet för homosexuellas, bisexsuellas, transpersoners, queeras och intersexpersoners rättigheter. På engelska finns L:et med men saknas helt i den svenska översättningen. Däremot läggs andra grupper till allt eftersom. 

Eller som det står i en motion från socialdemokraterna till riskdagen, där ordet kvinna helt suddats ut: 

”Det finns en rad sjukdomar och inflammationer som drabbar människor med livmoder, äggstockar och snippa. Cancer, inflammationer och infektioner kan gå oupptäckta om en inte regelbundet gör kontroller hos en gynekolog. Var tionde livmoderbärare har den kroniska sjukdomen endometrios.”

Det är många krafter som nu samspelar för att trycka tillbaka oss kvinnor eller för att helt sudda ut det kvinnliga könet åtminstone i offentligheten! 

Helene Bergman 

KÄRRINGBLOGGEN BEHÖVER DITT STÖD SOM LÄSARE! SWISHA GÄRNA ETT BIDRAG TILL 123 22 07 975

 

Politikers flirt med islamismen. Carina Häggs story i sammanfattning.

I februari i år publicerade Kärringbloggen en exklusiv intervjuserie med Carina Hägg. Att läsa vad Carina berättade då för ett halvår sedan och se hur Sverige ser ut idag är skakande. För på bara ett halvår har det blivit synligt hur såväl den inrikes, som utrikes situationen förändrats i Sverige. Bland annat har terrorhoten mot Sverige eskalerat. Idag bär poliser i yttre tjänst kulsprutepistoler.

Det sägs att det bland annat är Natoansökningen och koranbrännandet som är orsaken till att Sverige nu är i den turkiske president Erdogans våld. Men det är inte hela sanningen. President Erdogan har sedan många år  på olika sätt infiltrerat Sverige, inte minst genom den Erdogansponsrade Islamofobrapporten 2021, där ett antal svenska journalister och forskare utmålats som ett svenskt betydelsefullt islamofobiskt nätverk.

Men redan för 15 år sedan såg Carina Hägg då socialdemokratisk toppolitiker hur islamister infiltrerade det svenska samhället. Om detta berättade Carina Hägg i intervjuserien: Carina Hägg Affären.

En berättelse om hur Carina Häggs varningar för islamisterna resulterade i att hon miste alla sina politiska uppdrag. Innan satt hon med i förbundsstyrelsen för Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund. Då var Nalin Pekgul ordförande för detsamma. Carina Hägg var ledamot i utrikesutskottet, ledamot av Natos parlamentariska församling och i OSCE, Organization for Security and Co-operation i Europe (Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, OSSE). Hon var också med om att starta upp EPF, European Parliamentary Forum on Population and Development som arbetar med sexuell reproduktion och hälsa.

”Jag var van att jobba i internationella sammanhang. Där finns alltid en öppen och livlig debatt. Jag har varit med om att i bland annat i Nordafrika diskutera politisk islam och kvinnors rättigheter, så även i Turkiet. Men här i Sverige går det inte att ta upp det ämnet. Här krockar yttrandefriheten och demokratin med kvinnors rättigheter.” 

KÄRRINGBLOGGEN ÄR HELT BEROENDE AV ATT DU SOM LÄSARE GER ETT BIDRAG STORT SOM SMÅTT: SWISHA TILL 123 22 07 975

Carina Häggs berättelse handlar om ett socialdemokratiskt parti som tappat bort sin sekulära ideologi och gått i identitetspolitikens fälla: 

”Det socialdemokratiska partiets stora svek mot invandrarkvinnorna har skapat den krissituation vi har i Sverige idag. Det handlar om parallella samhällen, gängvåld och infiltration av extremistisk politisk islam. Istället för att höra vad kvinnorna ute i förorten, som värnar om sina barn – som alla vi mödrar gör, lyssnade de socialdemokratiska partitopparna bara på de kvinnoförtryckande islamistiska männen, säger Carina Hägg.

På ett möte om terrorism och islam i Sverige som hölls 2009 på Tensta Träff i Stockholm infiltrerades mötet av islamister. Mötet slutade med att polisen stormade in med sin insatsstyrka. Carina Hägg (S) var med på mötet och informerade sedan sin riksdagsgrupp om händelsen. Men inget hände: 

”Det innebar att Stockholms arbetarekommuns samarbete med islamisterna var etablerat. Och den s k enterismen det vill säga att islamisterna skulle tränga sig in i de etablerade politiska partierna, redan hade fått fäste,” berättar Carina Hägg.

2013 väljs Omar Mustafa, ordförande för Islamiska Förbundet i Sverige, IFiS, in i Stockholms Arbetarkommuns styrelse. Carina Hägg, socialdemokrat och då även medlem i utrikesutskottet reagera skarpt. Hon skriver en debattartikel på Newsmill med rubriken: 

”Partiernas flathet mot fundamentalisterna beror på röstmaximering.”

Den här texten blir början till slutet för den socialdemokratiska kvinnliga toppolitikern Carina Häggs politiska karriär. Men det är inte bara Carina Hägg som mister sina politiska toppositioner!

”Uteslutningen av kvinnliga socialdemokratiska toppolitiker vår tids häxbränningar,” är nämligen rubriken på den sista artikeln i intervjuserien med Carina Hägg. 

För vår tids häxbränningar är det som drabbat Carina Hägg, Nalin Baksi (Pekgul) och Ann-Sofie, Soffan, Hermansson. Alla tre var kvinnliga socialdemokratiska toppolitiker och alla varnade de sitt dåvarande parti för den extremistiska politiska islamismen. 

Men i en ohelig allians samarbetade socialdemokratiska politiker med islamister med målet att brännmärka de kvinnor som såg faran med politisk islam. En ideologi som vill inrätta ett Kalifat med sharialagar. Lagar som förtrycker kvinnor till förmån för de religiösa männen. 

Och nu har även dagens borgeliga regeringen inlett samtal med dessa religiösa män. Och som Johan Westerholm skriver på Ledarsidorna i en artikel med rubriken: 

”Regeringen fortsätter utveckla mänskliga rättigheter med radikala religiösa organisationer.” Organisationer som har en lång historia av kvinnoförtryck och våld. 

För att läsa intervjuserien, publicerade 14/2,15/2,16/2,17/2  gå in på karringbloggen.se

Artiklar, Rättsamhälle.

Helene Bergman

KÄRRINGBLOGGEN ÄR HELT BEROENDE AV ATT DU SOM LÄSARE GER ETT BIDRAG STORT SOM SMÅTT: SWISHA TILL 123 22 07 975

Fredlös i mitt eget land, Herr Justitieminister!

Herr Justitieminister,                               Göteborg i juli 2023

 

I min stad Göteborg, där jag bor, lever och rör mig, bär nu polis i yttre tjänst förstärkningsvapen i form av kulsprutepistoler. Anledningen är en förhöjd säkerhetsrisk från terrorbenägna islamister. De vill skrämma och döda för sin känsla av kränkthet på grund av att några koraner bränts i  Stockholm. Självklart känner Du till detta. Men vad Du kanske inte känner till är att bland annat jag, erfaren författare och journalist, nu är ett fredlöst mål för terrorhandling.

Jag skriver fredlös eftersom bland annat jag falskeligen hängts ut som islamofob i en internationell rapport, med kopplingar till Turkiets president Erdogan, och sponsrad av myndigheten Uppsala universitet via Cemfor. 

Trots polisanmälning och kontakt med polis och åklagare, här i Göteborg har  min rädsla och min begränsning av att fritt röra mig såväl i Sverige som utomlands inte tagits på allvar.  Av vice chefsåklagaren fick jag höra att det varken fanns tid eller resurser att gå vidare med min polisanmälan. Polisen som jag hade kontakt med tröstade mig med att det ändå var bra att jag hade polisanmält, för då hade de material – OM DET SKULLE HÄNDA MIG NÅGOT!

Så jag betecknar mig nu som fredlös i mitt eget land- Sverige. 

KÄRRINGBLOGGEN ÄR HELT BEROENDE AV DU SOM LÄSARE GER ETT BIDRAG, STORT SOM SMÅTT: SWISHA GÄRNA TILL
123 22 07 975 

Bakgrunden är att jag tillsammans med Carina Hägg, f d socialdemokratisk toppolitiker skrivit boken – Den politiska rättegången. Kampen om yttrandefriheten. Det är en faktabaserad bok, som till största delen bygger på Göteborgs Tingsrätts dokument från rättegången i januari 2020, där f d S-politikern Ann- Sofie Hermansson åtalades i ett enskilt åtal för att hon kallat målsägandena, Maimuna Abdullahi och Fatima Doubakil från Muslimska Mänskliga Rättighetskommittén, MMRK för extremister.  

Med anledning av mitt författarskap förekommer jag, men även andra bland annat vice statsminister Ebba Busch, med namn och bild i rapporten European Islamophobia 2021, som publicerades i september 2022 och som spridits inte bara i Europa utan även i Iran och USA. I rapporten finns även Cemfors logga. https://islamophobiareport.com/islamophobiareport-2021.pdf

I rapporten, vars svenska del författats av Emin Poljarevic, forskare vid Teologiska institutionen, Uppsala universitet, Anna Ardin, Marie Cederschiölds Högskola och Mattias Erving, förekommer ett foto taget från Twitter där vi som engagerade oss i rättegångarna mot Ann- Sofie Hermansson firar yttrandefriheten via det svenska rättssystemet. Slutsatsen som dras i den Europeiska Islamofobrapporten 2021, som alltså inte bara spridits i Sverige utan även internationellt är att vi som skålar för yttrandefriheten på det bifogade fotot är en Central grupp som via statliga subventioner jobbar för utvecklingen av islamofobin i Sverige.

Det är helt enkelt inte sant! Själv är jag fristående författare, medlem i Sveriges Författareförbund. ( De har tyvärr inte heller bistått mig när det gäller förtalet om att jag är islamofob!) Jag har överhuvudtaget inte några skattemedel till mitt förfogande vad gäller mina publiceringar.

Naturligtvis har jag  tagit kontakt med Uppsala universitet och även skrivit två debattartiklar i Uppsala Nya Tidning, men inte fått någon som helst rättelse.

Det är inte bara hotet om direkta terrorhandlingar som ska skrämma kritiker av islam till tystnad. I boken Den politiska rättegången. Kampen om yttrandefriheten, beskrivs hur MMRK, använder sig av det som benämns lawfare och det som Ann- Sofie Hermansson utsattes för. Hennes advokat Allan Stutzinsky citerar i sin slutplädering forskaren Magnus Norell som i en debattartikel skrivit att Maimunas och Fatimas motiv för att åtala Ann- Sofie Hermansson inte var för att de var upprörda över att bli kallade för extremister. Nej, skriver Allan Stutzinsky, och citerar Magnus Norell:

”Motivet är helt enkelt att störa och om möjligt hindra en diskussion om islamism, vilket dessa två personer helt öppet står för. Syftet är att visa att det kostar att gå emot dessa aktivister.”

Och Allan Stutzinsky ställer den avgörande frågan:

” Vem ska nästa gång våga offentligt blottlägga och kritisera islamismen. Vem ska våga investera i yttrandefrihet?”

Allan Stuzinsky menar också att det är just där lättkränktheten är som störst som yttrandefriheten behövs som bäst.

Sedan tingsrättsrättegången hölls i Göteborg i januari 2020, har de islamistiska hoten i Sverige ökat på olika plan. Reaktionerna på koranbränningarna i år är bara de mest synliga  och tydliga.

Herr Justitieminister, vi är många som i åratal stått upp för den svenska yttrandefriheten, till ibland ett högt pris. 

Svik oss inte nu, när det blåser som hårdast. 

Och jag kan inte heller låta bli att undra om en svensk mormors/farmors, tillika journalist och författare, liv inte är värt att skydda i jämförelse med en muslims som blir kränkt av att en bok bränns? För kommer vår yttrandefrihet att begränsas av blasfemilagar, kommer också vår svenska säkerhet att riskeras ännu mer. 

Helene Bergman 

P.S. Denna artikel är också skickad till Justitiedepartement för vidare befordran till Justitieminister Gunnar Strömmer.

Kommer att redovisa diarenumret när artikeln är registrerad.

KÄRRINGBLOGGEN ÄR HELT BEROENDE AV DU SOM LÄSARE GER ETT BIDRAG, STORT SOM SMÅTT: SWISHA GÄRNA TILL
123 22 07 975 

       

  

Regeringens försök att tjäna två herrar- dömt att misslyckas?

”Friheten att tänka och uttala sina tankar står över allt annat . Det är det mänskligas livsluft.” Torgny Segerstedt.

Den svenska borgerliga regeringen försöker nu tjäna två herrar.Dels alla vi svenska medborgare som i valet 2022 såg till att Kristersson och gänget fick regeringsmakten. Dels den muslimska världen, såväl inom som utanför Sverige. En värld som genom sanktioner och hot försöker påverka vår konstitution och våra grundlagar. 

Valet för vår regering borde vara självklart! Nämligen att stå upp och försvara vår demokrati och vår konstitution. Att försvara vår yttrandefrihetsgrundlag. 

Men regeringen befinner sig av eget förvållande i en gisslan situation. Nämligen ansökan om Nato- inträdet. För övrigt inte förankrat hos det svenska folket genom en folkomröstning. Här är den borgliga regeringen inte ensam om maktfullkomligheten. Även den förra s-regeringen bär en stor skuld. 

”Vår konstitution bygger på folksuveränsprincipen, det vill säga att all offentlig makt i Sverige utgår från folket. Riksdag och regering kan därför inte på egen hand ändra våra grundlagar. Denna makt tillhör ytterst det svenska folket,”  skriver Ulf Öberg, domare i Europeiska unionens tribunal , i en debattartikel i DN. 

KÄRRINGBLOGGEN ÄR HELT BEROENDE AV LÄSARNAS EKONOMISKA BIDRAG.

SWISHA VALFRI SUMMA STOR ELLER LITEN TILL 

123 22 07 975

Att betrakta regeringens krumbukter inför religiösa diktatorer från länder som Turkiet, Iran och Irak och deras utlöpare i Sverige är patetiskt. Att auktionera bort den svenska konstitutionen och våra grundlagar i en gisslansituation är under all kritik. Att gå kidnapparna till mötes brukar vara dömt att misslyckas. Har de en gång fått vad de vill ha, vill de bara ha än mer. 

Regeringens första misstag var att överhuvudtaget ge sig in i debatten vad gäller protesterna mot islam. Historien visar ju att det inte bara handlar om att bränna en koran. Det handlar också om satirteckningar, Jyllandsposten, Lars Vilks, Charlie Hebdo och böcker, Salam Rushdie. 

Hade regeringen haft någon som helst kunskap, erfarenhet och historisk kännedom om hur islams företrädare agerar, skulle de ha dragit öronen åt sig för länge sedan. Vi är också många i Sverige som i många år skrivit om sharialagar, kvinnoförtryck, blasfemilagar m m. För att inte tala om Sameh Egyptsons doktorsavhandling som på 700 sidor berättar om just de som nu statsminister Kristersson och utrikesminister Billström försöker blidka.

Johan Westerholm, Ledarsidorna,  skriver apropå statsministerns publika frånvaro under rubriken VAR ÄR FÖRSVARSLINJEN?

”En effekt av statsministerns frånvaro och tystnad är att det sprider sig en tvekan om var regeringen står i försvaret av demokratiska grundprinciper. 

Denna tveksamhet förstärks när det sipprar ut att han hängt en del på Muslimska Brödraskapets moské i Stockholm. Utan att det på något sätt offentliggjordes.”

Det absolut värsta scenariot är att vår regering böjer sig för krafter som vill intervenera i vårt land och skapa om det till sitt. Krafter som vill montera ner vår demokrati och vår yttrandefrihet. 

Vår yttrandefrihet är skör och behöver dagligen försvaras. Den ska inte smutsats ner av obekanta händer! Jag kan inte låta bli att tänka på min journalistiska vägvisare – Torgny Segerstedt. En av de få publicister som i Göteborgs Handels-och Sjöfartstidning vågade skriva mot Hitler. Han skrev: 

”Friheten att tänka och uttala sina tankar står över allt annat . Det är det mänskligas livsluft.” 

Helene Bergman

KÄRRINGBLOGGEN ÄR HELT BEROENDE AV LÄSARNAS EKONOMISKA BIDRAG.

SWISHA VALFRI SUMMA STOR ELLER LITEN TILL

123 22 07 975

Yttrandefriheten tar inte parti

Samtliga större debattsidor i Sverige har tackat nej till debattartikeln nedan. Detta trots att ämnet just nu, bokstavligt talat, är brinnande aktuellt. Kanske är det som vi i Yttrandefrihetsombudsmannen skriver allt för känsligt? Kanske har debattredaktionerna en annan agenda än att reda ut begrepp och lyfta sakfrågan till en principiell nivå – där den hör hemma.

Hjälp oss gärna sprida texten. Och är det så att just du är redaktör för en debattsida och vill ta in den – och därmed bidra till att folkbilda – är det helt fritt.

Yttrandefriheten är en grundbult i ett fritt och demokratiskt samhälle. Yttrandefriheten regleras i Regeringsformen och yttrandefrihetsgrundlagen. Yttrandefriheten är en långtgående princip som endast och bara kan inskränkas genom lag och då det är absolut nödvändigt. Och ändå: Har det någonsin tidigare pratats så mycket om yttrandefrihet som just nu?

Det görs nu försök att som sanning etablera föreställningen om att yttrandefrihet skulle vara ett ytterkantsprojekt; att hävdandet av yttrandefriheten är ett grepp för högerextrema att sprida åsikter. Inget kunde vara mer fel. Yttrandefriheten tar inte parti. En sådan föreställning leder dessutom till självcensur eftersom människor av försiktighet väljer tystnad framför att bli förknippade med extremism. 

Yttrandefriheten skall garantera att sådant vi inte gillar och håller med om ändå får och kan yttras. Yttrandefriheten är en princip. Det är ingen höger-vänster-fråga. Den tar inte hänsyn till känslor. Inte heller tar den ställning för eller emot koranbränningar. Det är nu extremt viktigt att kunna skilja på principen och känslan och inte falla för den senare utan stå fast. 

Föreningen Yttrandefrihetsombudsmannen bildades 2019 och har tagit som sin uppgift att opinionsbilda, ge juridisk hjälp samt jobba för att avskaffa lagen om hets mot folkgrupp. Vi vill med denna text bidra till att föra debatten tillbaka till principens källa.

I Regeringsformen, 2 kapitlets första paragraf anges yttrandefriheten som en grundläggande fri- och rättighet: ”Var och en är gentemot det allmänna tillförsäkrad yttrandefrihet: frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor”. Där beskrivs också informationsfriheten, det vill säga ”friheten att inhämta och ta emot upplysningar samt att i övrigt ta del av andras yttranden”. Även mötesfrihet, demonstrationsfrihet och föreningsfrihet är inskrivna i samma grundlag.

I yttrandefrihetsgrundlagen sägs att ”yttrandefriheten enligt denna grundlag har till ändamål att säkra ett fritt meningsutbyte, en fri och allsidig upplysning och ett fritt konstnärligt skapande. I den får inga andra begränsningar göras än de som följer av denna grundlag.” (1 kap. 1 §)

I grundlagen finns förbud mot censur vilket innebär att det som är avsett att spridas i någon media inte får granskas i förväg av myndighet eller annat allmänt organ. Det är inte heller tillåtet att på grund av innehållet förbjuda eller hindra publicering och spridning. (1 kap. 11 §)

Det finns också inskrivet ett repressalieförbud. ”En myndighet eller ett annat allmänt organ får inte ingripa mot någon för att han eller hon […] har brukat sin yttrandefrihet eller medverkat till ett sådant bruk.” (1 kap. 6 §)

Skulle ett missbruk av yttrandefriheten ändå komma att prövas i domstol, bör ”den som ska döma över missbruk av yttrandefriheten eller på annat sätt vaka över att denna grundlag efterlevs alltid ha i åtanke att yttrandefriheten är en grundval för ett fritt samhällsskick, alltid uppmärksamma ämne och tanken mera än uttrycket, liksom syftet mera än framställningssättet samt i tveksamma fall hellre fria än fälla. (1 kap. 15 §)

De inskränkningar i yttrandefriheten som ändå finns är till för att skydda dels staten, dels svaga och utsatta. Man nämner i lagtexten explicit barnpornografi och grova våldsskildringar och sådant som kan hota rikets säkerhet. Dessutom sådant som kan utgöra hot mot demokratin. Och det finns ytterligare ett lagrum som utgör en begränsning av yttrandefriheten och det är lagen om hets mot folkgrupp.

Här märks en glidande skala mot ett alltmer emotionellt och ideologiskt perspektiv på vad som skall kunna inskränka yttrandefriheten. Yttrandefriheten sägs vara en grund för demokratin samtidigt som samma demokrati kan vara förevändning att begränsa yttrandefriheten. Här är det helt upp till lagstiftaren att, beroende på opinionsläge, förklara vem eller vad som är ett hot mot demokratin. Här har man bortsett från principen. Än tydligare blir det i lagen om hets mot folkgrupp, en tvättäkta gummiparagraf som kan användas helt godtyckligt beroende på vad som för stunden anses vara skyddsvärt.

Det är där vi är i diskussionen idag: Det är ideologi, känslor och allmänt tyckande som används som argument för att begränsa människors möjlighet att uttrycka sig. Och det är en icke önskvärd utveckling. För att vi skall kunna ha en yttrandefrihet värd namnet måste vi vara överens om att den skall ses och förstås som en princip. Och en princip är en princip. Alltid.

Styrelsen för Yttrandefrihetsombudsmannen:
Urban Månsson, skribent och ordförande
Jan Sjunnesson, skribent
Ola Bengtsson, jurist
Helene Bergman, journalist
Daniel Svensson, ledamot
Tage Perntz, ledamot

Etikmyndigheten: Islamofobrapporten 2021 är INTE forskning.

I Sverige är det numera grönt ljus att via en internationellt publicerad rapport islamofobförtala och sprida osanning om namngivna svenska journalister, författare, akademiker och politiker. Täckmanteln är att det är forskning trots att etikprövningstillstånd enligt etikprövningslagen saknas. 

Men den myndighet som ska se till att etikprövningslagen följs slingar sig å sin sida ur sitt ansvar genom att  fastslå att det svenska avsnittet i European Islamophobia Report, EIR, 2021 INTE ÄR FORSKNING! Därmed tar Överklagandenämnden för etikprövning, ÖNEP, inte sitt ansvar att skydda enskilda individer för risker i forskningsprojekt enligt etikprövningslagen.

KÄRRINGBLOGGEN ÄR HELT BEROENDE AV LÄSARNAS EKONOMISKA BIDRAG.

OM DU VILL UPPMUNTRA SERIÖS JOURNALISTIK?! SWISHA 123 22 07 975

I september 2022 publicerades, Islamofobrapporten, EIR. I det kapitel som rör Sverige går det att läsa att det i vårt land finns en liten men inflytelserik grupp tankeledare, bestående av politiker, journalister och akademiker som kommit att bli centrala för utvecklingen av islamofobi i Sverige. I rapporten publiceras ett foto på personerna som också namnges. Till denna grupp hör bland annat Carina Hägg och jag, Helene Bergman.

Texten i rapporten är en helt och hållet fabricerad osanning eller med andra ord förtal. Vad det handlar om är att vi Carina Hägg och jag kallas för islamofober eftersom vi skrivit boken Den politiska rättegången. Kampen om yttrandefriheten. En faktabaserad bok som till största delen bygger på Göteborgs Tingsrätts dokument från Ann- Sofie Hermanssons rättegång i januari 2020. En rättegång då hon i ett enskilt åtal anklagades för förtal. Den rättegången vann Ann- Sofie Hermansson liksom rättegången i Hovrätten.   

Men Överklagandenämnden för etikprövning tar ingen som helst hänsyn till hur vi som författare, journalister, akademiker eller politiker drabbas av detta förtal, då vår frihet beskärs eller när vi hotas. Myndigheten väger alltså inte in de personliga konsekvenser bland annat självcensur som det för med sig att falskeligen bli kallade för islamofob med namn och bild i en rapport som sprids internationellt. I detta fallet kan vi som nämns i Islamofobrapporten nu istället kalla oss för fredlösa i vårt eget land. ÖNEPs ställningstagande är också synnerligen märkligt eftersom forskarna/författarna till det svenska kapitlet i EIR tydligt påpekar att de är forskare. Så här presenterar de sig själva i rapporten: 

Emin Poljarević is an associate professor of sociology of religion and a senior lecturer in Islamic theology and philosophy at Uppsala University, Sweden.

Anna Ardin is a PhD student at the Centre for Civil Society Research at Marie Cederschiöld University.

Mattias Irving is a Master student in intellectual history and a journalistic researcher.

Inte nog med det, rapporten publicerades alltså i september 2022 med stöd av Uppsala universitet via Cemfor, Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism, där professor Mattias Gardell fram till och med 2021 var rektor. 

Nej detta är ingen forskning skriver ÖNEP som svar på vår anmälan och anger följande skäl:

”Överklagarnämnden för etikprövning är den myndighet som har tillsyn över etikprövningslagen. Överklagandenämndens tillsyn omfattar dels forskning som har fått godkännande vid etikprövning  och dels forskning som bedrivs där tillstånd saknas.

Enligt Överklagarnämndens bedömning är det inte visat att ifrågavarande rapport utgör forskning enligt etikprövningslagens. Ärendet avskrivs därför från vidare handläggning. Överklagandenämndens beslut får enligt 37§etikprövningslagens inte överklagas. 

Hade ÖNEP däremot menat att Emin Poljarević, Uppsala universitet,  Anna Ardin, Marie Cederschiölds högskola och Mattias Irving, bedrivit forskning för det svenska avsnittet i European Islamophobia Report, EIR, 2021, hade ovannämnda forskare kunnat dömas till bland annat fängelse enligt etikprövningslagen eftersom de inte sökt etikprövningstillstånd. 

Vi kan inte låta bli att undra om det verkligen finns likhet inför lagen i Sverige. Eller om etikprövningslagen inte gäller de som ofrivilligt och utan samtycke  ingår i en så kallad forskningsrapport?

Helene Bergman 

Carina Hägg  

KÄRRINGBLOGGEN ÄR HELT BEROENDE AV LÄSARNAS EKONOMISKA BIDRAG.

OM DU VILL UPPMUNTRA SERIÖS JOURNALISTIK?! SWISHA 123 22 07 975

Pressfrihetens dag: Organisationer vågar inte ta upp de brännande frågorna.

Det är klart att yttrande-och pressfriheten är i fara i Sverige, när de organisationer som säger sig försvara den fegar ur och har noll koll på omvärlden. Det gäller Reportrar utan gränser, Svenska Pen, Publicistklubben, med flera som inte vågar ta upp de brännande ämnena, såsom islamismen, integrationen, Turkiets inblandning i svensk politik eller Sveriges behandling av Julian Assange till offentlig diskussion. (Norska Pen tog däremot upp Julian Assange under Pressfrihetens dag.) 

Inga av dessa ämnen kom upp när Stadsbiblioteket i Göteborg arrangerade ett evenemang på Världsdagen för  pressfriheten den 3 maj. (Stadsbiblioteket i Göteborg, som inte vågade ha ett författarsamtal med mig när boken Den politiska rättegången. Kampen om yttrandefriheten, kom ut 2021.) Förutom de ovan nämnda organisationerna fanns också chefredaktören för GöteborgsPosten med i panelen som gillande satt och nickade mot varandra när någon lät undslippa sig självklarheter. (GP som förresten inte heller vågade recensera boken Den politiska rättegången.) 

KÄRRINGBLOGGEN ÄR HELT BEROENDE AV LÄSARNAS EKONOMISKA BIDRAG. SWISHA 123 22 07 975

Panelen tassade runt och lät bli att rakt besvara de ibland ganska skarpa frågor som samtalsledaren Lena Ulrika Rudeke ställde. Tyvärr lät hon paneldeltagarna komma undan alldeles för lätt, särskilt när frågan om varför Sverige åkt ner till plats fyra på det världsindex som visar vilka länder som har störst press-och yttrandefrihet. Ingen kunde svara utan det kom gissningar, som den så kallade spionlagen. En lag som gör det brottsligt att avslöja uppgifter som kan skada Sveriges förhållande till andra stater eller organisationer. 

Ett förslag som redan var känt 2017, men som ingen av dessa ovanstående organisationer reagerade på förrän det var försent. Kärringbloggen kände till den och publicerade därför artiklarna om Julian Assange innan lagen trätt i kraft. Ett ypperligt exempel på att de organisationer  som säger sig försvara press- och yttrandefriheten inte fungerar. Men de är däremot duktiga på att kritisera och engagera sig i andra länders brist på press -och yttrandefrihet. Nu gäller det Ungern och Turkiet. Tyvärr har de missat att Erdogan har sina tentakler inne i Sverige och med sin tankesmedja Seta tillsammans med Uppsala universitets Cemfor, sponsrat Islamofobrapporten där ett antal svenska personer, däribland jag hängs ut som islamofober. 

Men om nu inte de ovannämnda organisationerna vågar stå upp för den svenska yttrande -och pressfriheten så vågar andra det. Till exempel Sten Widmalm, professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet. I ett debattinlägg på Svenska Dagbladet skriver han så här till Mattias Gardell, chef för Cemfor, Uppsala universitet fram till 2021. 

”För det tredje hävdar Gardell att rapporten som Cemfor bidragit till inte pekat ut och namngett individer i bland annat Sverige på ett sätt som gör dem till måltavlor för religösa extremister. Jag tror inte alla de personer som hängts ut i den Cemfor -stödda rapporten  skulle hålla med. De publiceras med namn under vidriga former under rubriken ”Central Figures in the Islamophobia Network.”

Något av ovanstående hade jag tänkt ta upp till diskussion med panelen under evenemanget på Stadsbiblioteket under pressfrihetens dag 3 maj. Men något utrymme/yttrandefrihet för publiken att diskutera och ställa frågor gavs inte möjlighet till.  Istället matades vi med gammal skåpmat.  

Helene Bergman 

KÄRRINGBLOGGEN ÄR HELT BEROENDE AV LÄSARNAS EKONOMISKA BIDRAG. SWISHA 123 22 07 975

Till min käre adept Tomas Ramberg, Dagens Nyheter.

Det har gått bra för dig Tomas. Jag anade det när du praktiserade i slutet på 80-talet på dåvarande Radio Östergötland. Då var jag nyhetschef på en minst sagt turbulent redaktion och tid. Men du var en klippa, smart, solidarisk och med en göteborgsk humorironi som jag uppskattade mycket. Jag har under alla år följt dig på Sveriges Radio och nu även som politisk kommentator på Dagens Nyheter. 

                                                           Kärringbloggen är helt 

                                                            beroende av läsarnas

                                                            ekonomiska bidrag.

                                                            Swisha 123 22 07 975

Jag är fullt medveten om att det är jobbigt att gå från radiomediet till det skrivna ordet. I radio går det att använda sin röst för att låta ironin gå fram. Tonfallet spelar roll, pauserna för att understryka vad det är man vill ha fram. Men i den skrivna texten är det svårare. Jag läste precis din politiska krönika i DN från 8:e april med rubriken ”Sverigedemokraternas”folkutbyte” är ingen valvinnare.” 

Vet du vad Tomas, den kändes så OFF. Som om du beskriver en inlärd verklighet efter en uppritad etablissemangets stockholmskarta! Inte den verklighet som många av oss – inte minst i Göteborg upplever. Ja inte bara upplever utan också har drabbats av. Men du kanske inte längre känner din hemstad Göteborg, uppsugen som du antagligen har blivit av stockholmsetablissemanget?

Men du vet ju innerst inne att det är i Göteborg det händer! Det som är spännande, kontroversiellt och som utmanar etablissemanget. 

Det senaste är Zeitgeist på Nefertiti vid Hvitfeldtsplatsen mitt i Göteborg. Så här skriver arrangörerna Johan Hagberg och Jan Jörnmark bland annat: 

”Vi har bestämt oss för att försöka vara med och fylla en bit av det tomrum som skapats när de politiska partierna förlorar allt fler medlemmar och dragit sig tillbaka till det slutna rum där medborgarna lyser med sin frånvaro. Samtidigt inriktas politiken på detaljer som i praktiken saknar betydelse för medborgarna. Reträtten är paradoxal, för en så komplicerad och sammansatt politisk, social och ekonomisk problembild som finns nu har vi inte sett på många decennier.”

Och skribenterna fortsätter lite längre ner: 

”Omvärlden domineras av krig, klimatförändringar och oro, inflationen är utbredd och skapar oförutsägbarhet och hot som ingen hade föreställt sig för bara ett år sedan. Andra självklara ämnen är Sveriges förändring och var vi är på väg nu.” 

Och de båda herrarna har gjort slag i saken! Under hela våren har de bjudit in journalister, ledarskribenter m fl. Moderatorer är Janne Josefsson och Ann- Sofie, Soffan, Hermansson. 

Efter att ha varit där senaste gången kände jag att när man hittar en fri plats och är i ett fritt sammanhang blir det en påminnelse om när rädslan att uttrycka en åsikt och att framföra den inte fanns! Jag var inte ensam på Nefertiti. Lokalen var knökfull av människor, där många troligen kände sig som jag – befriade av att vara i den fria tankens och de fria ordens vattenhål i Göteborg!

Så Tomas ta gärna en tur till Göteborg och Zeitgeist. Och förresten så kan du passa på att läsa mina artiklar på Kärringbloggen också! 

Kära hälsningar Helene. 

 

Patriarkala mäns krav på hijab symbol för kvinnoförtryck. Provocerar den svenska kvinnokampen och kvinnofriheten.

Hijaben är för mig som kämpat för svenska kvinnors frihet i över 50 år en provokation, en kränkning och en tillbakagång till ett kvinnoförtryck som jag under hela mitt liv försökt bekämpa. Vi som var med om att göra Sverige till ett kvinnofrihetens land har aldrig tillfrågats om hur vi ser på att hijaben blir mer och mer normaliserad på gator och torg i ett feministiskt och jämställt Sverige.

Läs mer