Dimridåer läggs ut om den svenska antisemitismen

Jag vägrar att vara en tyst, ofrivillig medlöpare till den allt tydligare antisemitismen i Sverige. Jag har ingen lust att som etnisk svensk, med de värderingar jag uppfostrats i och levt med, hamna i en fälla, gillrad av vänstermänniskor, Hamasanhängare och etablerade opinionsbildare i mitt land. Jag har ingen lust att ge de människor tolkningsföreträde som nu på ett eller annat sätt relativiserar den allt synligare och hotande antisemitismen i Sverige.

KÄRRINGBLOGGEN BEHÖVER DITT STÖD!

SWISHA ETT BIDRAG TILL 123 22 07 975

Det är samma vänsteranhängare och opinionsbildare med stora medieplattformar till förfogande, som vägrade se faran med den stora inflyttningen av människor från MENA-länderna, som vägrade se hur hederskulturen importerades och som pådyvlade oss uppfattningen att vi som kritiserade var islamofober och rasister. 

  Nu år 2023 blommar relativiseringens antisemitism mot judar som sedan 1700-talet bott och verkat i vårt land. Människor som varit med om att bygga vårt välstånd i fråga om handel -och industri, för att inte tala om kultur.  Uppriktigt sagt förstår jag inte hur framförallt dessa opinionsbildare tänker. Den enda förklaringen är att de totalt har förlorat sin moraliska kompass och låter någon slags feg, felriktad känsloideologi styra skriverierna. Jag har sedan 7:e oktobermassakern i Israel, då Hamas, mördade, torterade och halshögg, barn, kvinnor och män och tog drygt 200 människor som gisslan, följt Adam Cwejman, GP:s ledarskribent, i vad han skrivit om antisemitismen. Hans texter har skiljt sig påtagligt från dem han vanligtvis skriver. Jag har anat en egen verklighet bortom orden. Den 10 november skrev han en ledare med rubriken:

”Tala klarspråk om vilka som hotar Sveriges judar eller var tysta.” 

Ja det finns vissa texter som gör ett outplånligt intryck, som ger dig en ahaupplevelse. Det är den texten som inspirerade mig till att skriva det jag gör nu. Den texten gjorde att jag inte längre själv kan vara tyst. Adam Cwejmans text för mina tankar tillbaka till min ideologiske vägledare Torgny Segerstedt, publicist och chefredaktör på Göteborgs Handels och Sjöfartstidning under Andra världskriget. Han som, en av få publicister, vågade stå emot Hitler. Och Adam Cwejman gör som Segerstedt talar klarspråk, ett klarspråk som är helt nödvändigt i Sverige 2023:

”När antisemitismen uttrycks av muslimer så bortförklaras den i svensk offentlighet som ett svårgreppbart och universellt fenomen,” så inleder Adam Cwejman sin ledare av den 10 november 2023.  När 7: oktober massakern ägde rum och massmordet på judar firades på gator och torg i Sverige  då vände ”Sveriges halvtidshumanister” bort blicken. Men sedan dess har den vedervärdiga antisemitismen fått luft under vingarna och judar i Europa och inte minst i Sverige försöker att med alla medel dölja att de är judar:

”Återigen hukar judar, planerar att flytta ( men ”vart” är den återkommande frågan som ställs) och hittar nya sätt att dölja sin identitet och skydda familjen. Den ensamhet som många judar har känt har varit outhärdlig. Hur kunde det bli så här, undrar de”, skriver Adam Cwejman. 

I sin ledare nämner Adam Cwejman särskilt tre namn, Jens Liljestrand, Expressen, Anders Lindberg, Aftonbladet och Ulrika Knutsson, Expressen ( som förresten också är ordförande för Svenska kommittén mot antisemitism),  som han menar lägger ut dimridåer:

”Istället för att erbjuda klarhet och förståelse så lägger de ut dimridåer – de grumlar vår förståelse av hur antisemitismen ser ut idag.” 

För i dagens Sverige och i Europa riktas hatet mot judar framförallt av muslimer från Mellanöstern. Och i vetenskapliga studier bekräftas det att muslimer har en betydligt större antisemitisk hållning än den vanlige svensken eller européer. 

Och Adam Cwejman avslutar sin ledare på detta sätt: 

”Människor lämnar inte sina värderingar, traditioner, seder eller historiska erfarenheter bara för att de passerar en gräns. Bor de tillsammans med människor som hyser liknande erfarenheter och värderingar så hålls de vid liv. Antisemitismen i Europa är tätt sammanflätad med en rad andra allvarliga samhällsproblem: religiös extremism, hedersvåld, segregation och fattigdom. Antisemitismen kan inte längre förstås på egen hand, den är fast förankrad i en misslyckad migration- och  integrationspolitik.” 

Och därmed är det sagt att vi, även icke judar, måste vara uppmärksamma på att antisemitismen, inte får något som helst fotfäste, varken  hos politiker eller hos gemen man i Sverige. Vi måste vara tydliga med att vi inte tolererar att de intoleranta får tolkningsföreträde !

 

Helene Bergman 

KÄRRINGBLOGGEN BEHÖVER DITT STÖD!

SWISHA ETT BIDRAG TILL 123 22 07 975

 

  

 

Misogyna svenska män spelar islamisterna i händerna

”Avskaffa rösträtten för kvinnor!””Kvinnor är för känslosamma för att få rösta!””Kvinnor har ingen kunskap om samhället! Om kvinnor får rösta får vi bara kommunism och socialism!”” Kvinnor har ingenting i politiken att göra! Kvinnor är bra på så mycket annat!” Detta är citat från  Facebook år 2023!  För 100 år sedan lät propagandan mot kvinnlig rösträtt exakt på samma sätt! Då i början på 1900- talet när svenska kvinnor kämpade för att få rösträtt till riksdagen. Men 2023 har det tydligen återigen blivit fritt fram att offentligt uttala sitt förakt mot kvinnor som grupp! 

Det är främst två svenska grumpy old men, med tillsammans nära 10 000 följare, däribland många kvinnor som dragit igång drevet. Och många kvinnor håller också med! Anledningen är att det visat sig att kvinnor röstar rött och män blått. 

KÄRRINGBLOGGEN BEHÖVER DITT STÖD SOM LÄSARE! SWISHA GÄRNA ETT BIDRAG TILL 123 22 07 975

Visst går det att kritisera kvinnor, men här är det något annat som visar sig- bittra män som med sin förmåga att uttrycka sig skyller hela nuvarande samhällsutvecklingen på ett helt kvinnokollektiv förklätt till politik. Det är en otäckt naiv önskan om en återgång till samhället som det såg ut för 100 år sedan. Ett samhälle som också de kvinnoförtryckande islamisterna hyllar. 

Visst går det att bara skaka av sig dessa uttryck på Facebook för kvinnoförtryck, men i den kontexten där Sverige nu befinner sig är det en oroväckande tendens. Det tragiska är att dessa svenska grumpy old men också försätter sina döttrar och dotterdöttrar i en farlig situation!  Ty vad dessa grumpy old men med sina påhejare gör är att de lierar sig med de kvinnoförtryckande islamisterna som just nu sätter press på Sverige. En press på att vi ska ändra våra grundlagar så att det passar imamerna i 57 muslimska länder.

Ty det är inte bara dessa bittra gamla män som nu tittar upp ur sina hålor och öppet visar sitt förakt för kvinnor. Kvinnor som kön pressas nu till underkastelse från olika håll, inte minst från de män som tagit över kvinnors attribut- transorna. Eller som Johan Westerholm beskrev på Ledarsidorna:

”Mindre uppmärksammat i år är att Stockholm Pride tar avstånd mot regimer som förföljer kvinnor och HBT-personer i religionens namn. Drag- queen duon ”Lillan” och ”Tjorven” anammade i sitt linjetal från stora scenen i Pride -Park Irans. Turkiets och samtliga OIC-staters narrativ om blasfemi samtidigt som kvinnor och HBT- personer förföljs eller döms till döden för sin sexuella läggnings skull i dessa länder.”

För att inte tala om att lesbiska kvinnor osynliggörs i RFSL- Riksförbundet för homosexuellas, bisexsuellas, transpersoners, queeras och intersexpersoners rättigheter. På engelska finns L:et med men saknas helt i den svenska översättningen. Däremot läggs andra grupper till allt eftersom. 

Eller som det står i en motion från socialdemokraterna till riskdagen, där ordet kvinna helt suddats ut: 

”Det finns en rad sjukdomar och inflammationer som drabbar människor med livmoder, äggstockar och snippa. Cancer, inflammationer och infektioner kan gå oupptäckta om en inte regelbundet gör kontroller hos en gynekolog. Var tionde livmoderbärare har den kroniska sjukdomen endometrios.”

Det är många krafter som nu samspelar för att trycka tillbaka oss kvinnor eller för att helt sudda ut det kvinnliga könet åtminstone i offentligheten! 

Helene Bergman 

KÄRRINGBLOGGEN BEHÖVER DITT STÖD SOM LÄSARE! SWISHA GÄRNA ETT BIDRAG TILL 123 22 07 975

 

Politikers flirt med islamismen. Carina Häggs story i sammanfattning.

I februari i år publicerade Kärringbloggen en exklusiv intervjuserie med Carina Hägg. Att läsa vad Carina berättade då för ett halvår sedan och se hur Sverige ser ut idag är skakande. För på bara ett halvår har det blivit synligt hur såväl den inrikes, som utrikes situationen förändrats i Sverige. Bland annat har terrorhoten mot Sverige eskalerat. Idag bär poliser i yttre tjänst kulsprutepistoler.

Det sägs att det bland annat är Natoansökningen och koranbrännandet som är orsaken till att Sverige nu är i den turkiske president Erdogans våld. Men det är inte hela sanningen. President Erdogan har sedan många år  på olika sätt infiltrerat Sverige, inte minst genom den Erdogansponsrade Islamofobrapporten 2021, där ett antal svenska journalister och forskare utmålats som ett svenskt betydelsefullt islamofobiskt nätverk.

Men redan för 15 år sedan såg Carina Hägg då socialdemokratisk toppolitiker hur islamister infiltrerade det svenska samhället. Om detta berättade Carina Hägg i intervjuserien: Carina Hägg Affären.

En berättelse om hur Carina Häggs varningar för islamisterna resulterade i att hon miste alla sina politiska uppdrag. Innan satt hon med i förbundsstyrelsen för Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund. Då var Nalin Pekgul ordförande för detsamma. Carina Hägg var ledamot i utrikesutskottet, ledamot av Natos parlamentariska församling och i OSCE, Organization for Security and Co-operation i Europe (Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, OSSE). Hon var också med om att starta upp EPF, European Parliamentary Forum on Population and Development som arbetar med sexuell reproduktion och hälsa.

”Jag var van att jobba i internationella sammanhang. Där finns alltid en öppen och livlig debatt. Jag har varit med om att i bland annat i Nordafrika diskutera politisk islam och kvinnors rättigheter, så även i Turkiet. Men här i Sverige går det inte att ta upp det ämnet. Här krockar yttrandefriheten och demokratin med kvinnors rättigheter.” 

KÄRRINGBLOGGEN ÄR HELT BEROENDE AV ATT DU SOM LÄSARE GER ETT BIDRAG STORT SOM SMÅTT: SWISHA TILL 123 22 07 975

Carina Häggs berättelse handlar om ett socialdemokratiskt parti som tappat bort sin sekulära ideologi och gått i identitetspolitikens fälla: 

”Det socialdemokratiska partiets stora svek mot invandrarkvinnorna har skapat den krissituation vi har i Sverige idag. Det handlar om parallella samhällen, gängvåld och infiltration av extremistisk politisk islam. Istället för att höra vad kvinnorna ute i förorten, som värnar om sina barn – som alla vi mödrar gör, lyssnade de socialdemokratiska partitopparna bara på de kvinnoförtryckande islamistiska männen, säger Carina Hägg.

På ett möte om terrorism och islam i Sverige som hölls 2009 på Tensta Träff i Stockholm infiltrerades mötet av islamister. Mötet slutade med att polisen stormade in med sin insatsstyrka. Carina Hägg (S) var med på mötet och informerade sedan sin riksdagsgrupp om händelsen. Men inget hände: 

”Det innebar att Stockholms arbetarekommuns samarbete med islamisterna var etablerat. Och den s k enterismen det vill säga att islamisterna skulle tränga sig in i de etablerade politiska partierna, redan hade fått fäste,” berättar Carina Hägg.

2013 väljs Omar Mustafa, ordförande för Islamiska Förbundet i Sverige, IFiS, in i Stockholms Arbetarkommuns styrelse. Carina Hägg, socialdemokrat och då även medlem i utrikesutskottet reagera skarpt. Hon skriver en debattartikel på Newsmill med rubriken: 

”Partiernas flathet mot fundamentalisterna beror på röstmaximering.”

Den här texten blir början till slutet för den socialdemokratiska kvinnliga toppolitikern Carina Häggs politiska karriär. Men det är inte bara Carina Hägg som mister sina politiska toppositioner!

”Uteslutningen av kvinnliga socialdemokratiska toppolitiker vår tids häxbränningar,” är nämligen rubriken på den sista artikeln i intervjuserien med Carina Hägg. 

För vår tids häxbränningar är det som drabbat Carina Hägg, Nalin Baksi (Pekgul) och Ann-Sofie, Soffan, Hermansson. Alla tre var kvinnliga socialdemokratiska toppolitiker och alla varnade de sitt dåvarande parti för den extremistiska politiska islamismen. 

Men i en ohelig allians samarbetade socialdemokratiska politiker med islamister med målet att brännmärka de kvinnor som såg faran med politisk islam. En ideologi som vill inrätta ett Kalifat med sharialagar. Lagar som förtrycker kvinnor till förmån för de religiösa männen. 

Och nu har även dagens borgeliga regeringen inlett samtal med dessa religiösa män. Och som Johan Westerholm skriver på Ledarsidorna i en artikel med rubriken: 

”Regeringen fortsätter utveckla mänskliga rättigheter med radikala religiösa organisationer.” Organisationer som har en lång historia av kvinnoförtryck och våld. 

För att läsa intervjuserien, publicerade 14/2,15/2,16/2,17/2  gå in på karringbloggen.se

Artiklar, Rättsamhälle.

Helene Bergman

KÄRRINGBLOGGEN ÄR HELT BEROENDE AV ATT DU SOM LÄSARE GER ETT BIDRAG STORT SOM SMÅTT: SWISHA TILL 123 22 07 975

 

Fredlös i mitt eget land, Herr Justitieminister!

Herr Justitieminister,                               Göteborg i juli 2023

 

I min stad Göteborg, där jag bor, lever och rör mig, bär nu polis i yttre tjänst förstärkningsvapen i form av kulsprutepistoler. Anledningen är en förhöjd säkerhetsrisk från terrorbenägna islamister. De vill skrämma och döda för sin känsla av kränkthet på grund av att några koraner bränts i  Stockholm. Självklart känner Du till detta. Men vad Du kanske inte känner till är att bland annat jag, erfaren författare och journalist, nu är ett fredlöst mål för terrorhandling.

Jag skriver fredlös eftersom bland annat jag falskeligen hängts ut som islamofob i en internationell rapport, med kopplingar till Turkiets president Erdogan, och sponsrad av myndigheten Uppsala universitet via Cemfor. 

Trots polisanmälning och kontakt med polis och åklagare, här i Göteborg har  min rädsla och min begränsning av att fritt röra mig såväl i Sverige som utomlands inte tagits på allvar.  Av vice chefsåklagaren fick jag höra att det varken fanns tid eller resurser att gå vidare med min polisanmälan. Polisen som jag hade kontakt med tröstade mig med att det ändå var bra att jag hade polisanmält, för då hade de material – OM DET SKULLE HÄNDA MIG NÅGOT!

Så jag betecknar mig nu som fredlös i mitt eget land- Sverige. 

KÄRRINGBLOGGEN ÄR HELT BEROENDE AV DU SOM LÄSARE GER ETT BIDRAG, STORT SOM SMÅTT: SWISHA GÄRNA TILL
123 22 07 975 

Bakgrunden är att jag tillsammans med Carina Hägg, f d socialdemokratisk toppolitiker skrivit boken – Den politiska rättegången. Kampen om yttrandefriheten. Det är en faktabaserad bok, som till största delen bygger på Göteborgs Tingsrätts dokument från rättegången i januari 2020, där f d S-politikern Ann- Sofie Hermansson åtalades i ett enskilt åtal för att hon kallat målsägandena, Maimuna Abdullahi och Fatima Doubakil från Muslimska Mänskliga Rättighetskommittén, MMRK för extremister.  

Med anledning av mitt författarskap förekommer jag, men även andra bland annat vice statsminister Ebba Busch, med namn och bild i rapporten European Islamophobia 2021, som publicerades i september 2022 och som spridits inte bara i Europa utan även i Iran och USA. I rapporten finns även Cemfors logga. https://islamophobiareport.com/islamophobiareport-2021.pdf

I rapporten, vars svenska del författats av Emin Poljarevic, forskare vid Teologiska institutionen, Uppsala universitet, Anna Ardin, Marie Cederschiölds Högskola och Mattias Erving, förekommer ett foto taget från Twitter där vi som engagerade oss i rättegångarna mot Ann- Sofie Hermansson firar yttrandefriheten via det svenska rättssystemet. Slutsatsen som dras i den Europeiska Islamofobrapporten 2021, som alltså inte bara spridits i Sverige utan även internationellt är att vi som skålar för yttrandefriheten på det bifogade fotot är en Central grupp som via statliga subventioner jobbar för utvecklingen av islamofobin i Sverige.

Det är helt enkelt inte sant! Själv är jag fristående författare, medlem i Sveriges Författareförbund. ( De har tyvärr inte heller bistått mig när det gäller förtalet om att jag är islamofob!) Jag har överhuvudtaget inte några skattemedel till mitt förfogande vad gäller mina publiceringar.

Naturligtvis har jag  tagit kontakt med Uppsala universitet och även skrivit två debattartiklar i Uppsala Nya Tidning, men inte fått någon som helst rättelse.

Det är inte bara hotet om direkta terrorhandlingar som ska skrämma kritiker av islam till tystnad. I boken Den politiska rättegången. Kampen om yttrandefriheten, beskrivs hur MMRK, använder sig av det som benämns lawfare och det som Ann- Sofie Hermansson utsattes för. Hennes advokat Allan Stutzinsky citerar i sin slutplädering forskaren Magnus Norell som i en debattartikel skrivit att Maimunas och Fatimas motiv för att åtala Ann- Sofie Hermansson inte var för att de var upprörda över att bli kallade för extremister. Nej, skriver Allan Stutzinsky, och citerar Magnus Norell:

”Motivet är helt enkelt att störa och om möjligt hindra en diskussion om islamism, vilket dessa två personer helt öppet står för. Syftet är att visa att det kostar att gå emot dessa aktivister.”

Och Allan Stutzinsky ställer den avgörande frågan:

” Vem ska nästa gång våga offentligt blottlägga och kritisera islamismen. Vem ska våga investera i yttrandefrihet?”

Allan Stuzinsky menar också att det är just där lättkränktheten är som störst som yttrandefriheten behövs som bäst.

Sedan tingsrättsrättegången hölls i Göteborg i januari 2020, har de islamistiska hoten i Sverige ökat på olika plan. Reaktionerna på koranbränningarna i år är bara de mest synliga  och tydliga.

Herr Justitieminister, vi är många som i åratal stått upp för den svenska yttrandefriheten, till ibland ett högt pris. 

Svik oss inte nu, när det blåser som hårdast. 

Och jag kan inte heller låta bli att undra om en svensk mormors/farmors, tillika journalist och författare, liv inte är värt att skydda i jämförelse med en muslims som blir kränkt av att en bok bränns? För kommer vår yttrandefrihet att begränsas av blasfemilagar, kommer också vår svenska säkerhet att riskeras ännu mer. 

Helene Bergman 

P.S. Denna artikel är också skickad till Justitiedepartement för vidare befordran till Justitieminister Gunnar Strömmer.

Kommer att redovisa diarenumret när artikeln är registrerad.

KÄRRINGBLOGGEN ÄR HELT BEROENDE AV DU SOM LÄSARE GER ETT BIDRAG, STORT SOM SMÅTT: SWISHA GÄRNA TILL
123 22 07 975 

       

  

Regeringens försök att tjäna två herrar- dömt att misslyckas?

 

”Friheten att tänka och uttala sina tankar står över allt annat . Det är det mänskligas livsluft.” Torgny Segerstedt.

Den svenska borgerliga regeringen försöker nu tjäna två herrar.Dels alla vi svenska medborgare som i valet 2022 såg till att Kristersson och gänget fick regeringsmakten. Dels den muslimska världen, såväl inom som utanför Sverige. En värld som genom sanktioner och hot försöker påverka vår konstitution och våra grundlagar. 

Valet för vår regering borde vara självklart! Nämligen att stå upp och försvara vår demokrati och vår konstitution. Att försvara vår yttrandefrihetsgrundlag. 

Men regeringen befinner sig av eget förvållande i en gisslan situation. Nämligen ansökan om Nato- inträdet. För övrigt inte förankrat hos det svenska folket genom en folkomröstning. Här är den borgliga regeringen inte ensam om maktfullkomligheten. Även den förra s-regeringen bär en stor skuld. 

”Vår konstitution bygger på folksuveränsprincipen, det vill säga att all offentlig makt i Sverige utgår från folket. Riksdag och regering kan därför inte på egen hand ändra våra grundlagar. Denna makt tillhör ytterst det svenska folket,”  skriver Ulf Öberg, domare i Europeiska unionens tribunal , i en debattartikel i DN. 

KÄRRINGBLOGGEN ÄR HELT BEROENDE AV LÄSARNAS EKONOMISKA BIDRAG.

SWISHA VALFRI SUMMA STOR ELLER LITEN TILL 

123 22 07 975

Att betrakta regeringens krumbukter inför religiösa diktatorer från länder som Turkiet, Iran och Irak och deras utlöpare i Sverige är patetiskt. Att auktionera bort den svenska konstitutionen och våra grundlagar i en gisslansituation är under all kritik. Att gå kidnapparna till mötes brukar vara dömt att misslyckas. Har de en gång fått vad de vill ha, vill de bara ha än mer. 

Regeringens första misstag var att överhuvudtaget ge sig in i debatten vad gäller protesterna mot islam. Historien visar ju att det inte bara handlar om att bränna en koran. Det handlar också om satirteckningar, Jyllandsposten, Lars Vilks, Charlie Hebdo och böcker, Salam Rushdie. 

Hade regeringen haft någon som helst kunskap, erfarenhet och historisk kännedom om hur islams företrädare agerar, skulle de ha dragit öronen åt sig för länge sedan. Vi är också många i Sverige som i många år skrivit om sharialagar, kvinnoförtryck, blasfemilagar m m. För att inte tala om Sameh Egyptsons doktorsavhandling som på 700 sidor berättar om just de som nu statsminister Kristersson och utrikesminister Billström försöker blidka.

Johan Westerholm, Ledarsidorna,  skriver apropå statsministerns publika frånvaro under rubriken VAR ÄR FÖRSVARSLINJEN?

”En effekt av statsministerns frånvaro och tystnad är att det sprider sig en tvekan om var regeringen står i försvaret av demokratiska grundprinciper. 

Denna tveksamhet förstärks när det sipprar ut att han hängt en del på Muslimska Brödraskapets moské i Stockholm. Utan att det på något sätt offentliggjordes.”

Det absolut värsta scenariot är att vår regering böjer sig för krafter som vill intervenera i vårt land och skapa om det till sitt. Krafter som vill montera ner vår demokrati och vår yttrandefrihet. 

Vår yttrandefrihet är skör och behöver dagligen försvaras. Den ska inte smutsats ner av obekanta händer! Jag kan inte låta bli att tänka på min journalistiska vägvisare – Torgny Segerstedt. En av de få publicister som i Göteborgs Handels-och Sjöfartstidning vågade skriva mot Hitler. Han skrev: 

”Friheten att tänka och uttala sina tankar står över allt annat . Det är det mänskligas livsluft.” 

Helene Bergman

 

KÄRRINGBLOGGEN ÄR HELT BEROENDE AV LÄSARNAS EKONOMISKA BIDRAG.

SWISHA VALFRI SUMMA STOR ELLER LITEN TILL

123 22 07 975

Yttrandefriheten tar inte parti

Samtliga större debattsidor i Sverige har tackat nej till debattartikeln nedan. Detta trots att ämnet just nu, bokstavligt talat, är brinnande aktuellt. Kanske är det som vi i Yttrandefrihetsombudsmannen skriver allt för känsligt? Kanske har debattredaktionerna en annan agenda än att reda ut begrepp och lyfta sakfrågan till en principiell nivå – där den hör hemma.

Hjälp oss gärna sprida texten. Och är det så att just du är redaktör för en debattsida och vill ta in den – och därmed bidra till att folkbilda – är det helt fritt.

 

Yttrandefriheten är en grundbult i ett fritt och demokratiskt samhälle. Yttrandefriheten regleras i Regeringsformen och yttrandefrihetsgrundlagen. Yttrandefriheten är en långtgående princip som endast och bara kan inskränkas genom lag och då det är absolut nödvändigt. Och ändå: Har det någonsin tidigare pratats så mycket om yttrandefrihet som just nu?

Det görs nu försök att som sanning etablera föreställningen om att yttrandefrihet skulle vara ett ytterkantsprojekt; att hävdandet av yttrandefriheten är ett grepp för högerextrema att sprida åsikter. Inget kunde vara mer fel. Yttrandefriheten tar inte parti. En sådan föreställning leder dessutom till självcensur eftersom människor av försiktighet väljer tystnad framför att bli förknippade med extremism. 

Yttrandefriheten skall garantera att sådant vi inte gillar och håller med om ändå får och kan yttras. Yttrandefriheten är en princip. Det är ingen höger-vänster-fråga. Den tar inte hänsyn till känslor. Inte heller tar den ställning för eller emot koranbränningar. Det är nu extremt viktigt att kunna skilja på principen och känslan och inte falla för den senare utan stå fast. 

Föreningen Yttrandefrihetsombudsmannen bildades 2019 och har tagit som sin uppgift att opinionsbilda, ge juridisk hjälp samt jobba för att avskaffa lagen om hets mot folkgrupp. Vi vill med denna text bidra till att föra debatten tillbaka till principens källa.

I Regeringsformen, 2 kapitlets första paragraf anges yttrandefriheten som en grundläggande fri- och rättighet: ”Var och en är gentemot det allmänna tillförsäkrad yttrandefrihet: frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor”. Där beskrivs också informationsfriheten, det vill säga ”friheten att inhämta och ta emot upplysningar samt att i övrigt ta del av andras yttranden”. Även mötesfrihet, demonstrationsfrihet och föreningsfrihet är inskrivna i samma grundlag.

I yttrandefrihetsgrundlagen sägs att ”yttrandefriheten enligt denna grundlag har till ändamål att säkra ett fritt meningsutbyte, en fri och allsidig upplysning och ett fritt konstnärligt skapande. I den får inga andra begränsningar göras än de som följer av denna grundlag.” (1 kap. 1 §)

I grundlagen finns förbud mot censur vilket innebär att det som är avsett att spridas i någon media inte får granskas i förväg av myndighet eller annat allmänt organ. Det är inte heller tillåtet att på grund av innehållet förbjuda eller hindra publicering och spridning. (1 kap. 11 §)

Det finns också inskrivet ett repressalieförbud. ”En myndighet eller ett annat allmänt organ får inte ingripa mot någon för att han eller hon […] har brukat sin yttrandefrihet eller medverkat till ett sådant bruk.” (1 kap. 6 §)

Skulle ett missbruk av yttrandefriheten ändå komma att prövas i domstol, bör ”den som ska döma över missbruk av yttrandefriheten eller på annat sätt vaka över att denna grundlag efterlevs alltid ha i åtanke att yttrandefriheten är en grundval för ett fritt samhällsskick, alltid uppmärksamma ämne och tanken mera än uttrycket, liksom syftet mera än framställningssättet samt i tveksamma fall hellre fria än fälla. (1 kap. 15 §)

De inskränkningar i yttrandefriheten som ändå finns är till för att skydda dels staten, dels svaga och utsatta. Man nämner i lagtexten explicit barnpornografi och grova våldsskildringar och sådant som kan hota rikets säkerhet. Dessutom sådant som kan utgöra hot mot demokratin. Och det finns ytterligare ett lagrum som utgör en begränsning av yttrandefriheten och det är lagen om hets mot folkgrupp.

Här märks en glidande skala mot ett alltmer emotionellt och ideologiskt perspektiv på vad som skall kunna inskränka yttrandefriheten. Yttrandefriheten sägs vara en grund för demokratin samtidigt som samma demokrati kan vara förevändning att begränsa yttrandefriheten. Här är det helt upp till lagstiftaren att, beroende på opinionsläge, förklara vem eller vad som är ett hot mot demokratin. Här har man bortsett från principen. Än tydligare blir det i lagen om hets mot folkgrupp, en tvättäkta gummiparagraf som kan användas helt godtyckligt beroende på vad som för stunden anses vara skyddsvärt.

Det är där vi är i diskussionen idag: Det är ideologi, känslor och allmänt tyckande som används som argument för att begränsa människors möjlighet att uttrycka sig. Och det är en icke önskvärd utveckling. För att vi skall kunna ha en yttrandefrihet värd namnet måste vi vara överens om att den skall ses och förstås som en princip. Och en princip är en princip. Alltid.

Styrelsen för Yttrandefrihetsombudsmannen:
Urban Månsson, skribent och ordförande
Jan Sjunnesson, skribent
Ola Bengtsson, jurist
Helene Bergman, journalist
Daniel Svensson, ledamot
Tage Perntz, ledamot

En svensk utrikesministers pressmeddelande. FAKE!

”Sveriges regering förstår till fullo att de könsdiskriminerande och kvinnofientliga handlingar som politiska islamister gjort sig skyldiga till vid bland annat bönemanifestationer i Göteborg, Malmö och Stockholm kan vara kränkande för all världens flickor och kvinnor.Vi fördömer starkt dessa handlingar som inte på något sätt återspeglar den svenska regeringens åsikter. Att tvinga kvinnor att täcka sig, såväl ansiktet som kroppen och att placeras längst bak i församlingen är ett uttryck för könsdiskriminering och kvinnofientlighet. Den svenska regeringen följer de svenska lagarna om jämställdhet och kvinnofrihet. Vi kommer inte att böja oss för krafter utifrån som vill inskränka vår yttrandefrihet och införa blasfemilagar som i förlängningen också kommer att bli en fara för den kvinnofrihet som råder i Sverige. Intolerans har inte någon plats i Sverige.” 

(Såg Rapportinslaget där en imam kräver att vår yttrandefrihet ska inskränkas till förbud för koranbränning, samtidigt som djupt beslöjade kvinnor sitter längst bak i gruppen.)

KÄRRINGBLOGGEN ÄR HELT BEROENDE AV LÄSARNAS EKONOMISKA BIDRAG.

SWISHA VALFRI SUMMA STOR ELLER LITEN TILL 

123 22 07 975

Nej så lät inte ovanstående pressmeddelande  som UD och utrikesminister Tobias Billström skickade ut på onsdagen och som gällde koranbränningen utanför Stockholms moské i onsdags. Tvärtom fördömde Tobias Billström koranbränningen och kallade den för rasism och främlingsfientlighet. Han har fått massiv kritik för det uttalandet och säger i kommentarer att det var för att lugna ner stämningen! 

Sten Widmalm, professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet anser bland annat  i en intervju i DN:

”Att UD visar en spricka i det svenska politiska ledarskapet när man fördömer koranbränningen. Det kan gynna krafter som vill skada Sverige. Han fortsätter: 

” Hädelselagstiftning bör vi undvika i Sverige. Jag har själv studerat Pakistan där sådan lagstiftning utnyttjas i helt andra frågor som inte alls har med religion att göra. Där används den lagstiftningen bland annat för män som vill hota och trakassera kvinnor, eller i ekonomiska tvister där någon kan hitta på att en part i konflikten har ”hädat.”

Att inskränka yttrandefriheten och införa en hädelselag, d v s att det blir förbjudet att kritisera till exempel islam är som att öppna Pandoras ask: 

”När Pandora skulle gifta sig med Epimetheus hade hon med sig en ask som hon fått av guden Zeus och som hon aldrig fick öppna. Epimetheus och Pandora levde lyckliga tillsammans en tid, men till slut gav Pandora efter för sin nyfikenhet och öppnade asken. Det visade sig att den innehöll en mängd olyckor och sjukdomar som flög över världen. När Pandora förskräckt stängde asken hade nästan  hela dess innehåll redan flugit ut. Det enda som fanns kvar på botten av asken var hoppet.”( Wikipedia)   

Att öppna Pandoras ask genom att gå främmande makt till mötes kommer framförallt att straffa kvinnor och flickor som bor i Sverige. Särskilt de som har flytt från muslimska länder för att finna en fristad här i Sverige. (Läs min intervjubok Förortens Grupp 8, utgiven av Beijbom Books , 2017) Men det kommer också självklart spilla över på alla svenska kvinnor och flickor. 

Dagen innan Koranbränningen och bönemanifestationerna föddes mitt fjärde flickbarnbarn. Jag är nu såväl mormor som farmor. Under hela mitt vuxna liv har jag slagits för den svenska kvinnofriheten som vi inte fått till skänks av någon Gud. Jag vill inte uppleva att mina flickbarnbarn ska tvingas leva i ett land där kvinnor och flickor räknas som andra klassens medborgare. Där deras fri -och rättigheter har inskränkts på grund av att en svensk regering böjt ner sig för främmande makt. Men som sagt det enda som fanns kvar i Pandoras ask var HOPPET! 

Helene Bergman 

KÄRRINGBLOGGEN ÄR HELT BEROENDE AV LÄSARNAS EKONOMISKA BIDRAG.

SWISHA VALFRI SUMMA STOR ELLER LITEN TILL 

123 22 07 975

Alternativet till ålderdomen är döden så ta chansen och lev!

 Ålderdomen är inte sexig men väl värd att skriva om eftersom alternativet är döden. När jag var gravid på 70-talet skrevs inga personliga berättelser om graviditet i media. När jag var i klimakteriet på 90-talet var det ingen som berättade om det i media. Så nu när jag är i ålderdomen och sociala medier finns tänkte jag ta chansen att bli en ”ålderdomsinfluencer”. Eftersom min tid är nu!

 

KÄRRINGBLOGGEN ÄR HELT BEROENDE AV LÄSARNAS EKONOMISKA BIDRAG!

SWISHA VALFRI SUMMA STOR ELLER LITEN TILL 123 22 07 975

 

För när ålderdomen skildras är det off eller on. Antingen berättas det om den superpigge 100 åringen som hoppar över stock och sten eller den demente åldringen i rullstol. Men vi finns vi ganska vanliga 75 -åringar plus eller minus, med krämpor och trötthet men med intellektet i behåll, förutom lite glömska om var vi lagt glasögonen eller om vi tog blodtrycksmedicinen eller inte. Vi som går på gym och motionerar och hänger med i samhällsdebatten, när vi inte bara suckar och undrar VAD håller de på med i de yngre generationerna? Har de ingen livserfarenhet?

Därför tänkte jag att det kunde vara bra att berätta om hur det är att gå in i ålderdomen utifrån mig själv eftersom ingen har förberett mig på det. Helst pratar vi ju inte om ålderdomen, särskilt inte i Sverige med den åldersdiskriminering som finns. Den som Barbro Westerholm, som gick bort för en kort tid sedan, uppmärksammade och försökte bryta. All heder till henne. 

För bara namnet ålderdom är ju så himla dötråkigt, så helst vill vi inte ta det i vår mun. Barbro Westerholm myntade begreppet årsrika, men jag undrar om det har slagit igenom på riktigt. Attityderna från omgivningen, till och med från pensionärsföreningarna har i alla fall inte förändrats, skriver jag av egen erfarenhet. För en kort stund var jag medlem i en. Det kostade på! Ja inte bara medlemsavgiften.Denna pensionärsförening hade en kurs om hur åldringar skulle lära sig att använda mobiltelefonen. En åldringskollega, en parant dam som varit någon slags vårdchef viskade till mig:

”Vore det inte bättre att ha en kurs om hur vi ska undvika mobiltelefonen med Facebook, Twitter med mera.” 

Eller när jag skulle covidvaccinera mig och lämnade fram mitt körkort och den ifyllda blanketten till sköterska som sa:

” Åh vad du är duktigt!!” 

”Vaddå duktig?” 

Alltså jag blir vansinnig när jag blir tilltalad som till ett barn vid 76 års ålder. Däremot gillar jag när ungdomar, mest invandrarkillar lämnar plats åt mig på bussen. Det är nämligen himla skönt att sitta på bussen, eftersom ryggen och benen inte är var de har varit. 

Jag har lagt märke till att ålderdomen liksom smyger sig på en utan att man först noterar vad det är som händer. Mentalt är jag ung men kroppen, den där kroppen som lite långsamt sätter stopp. Fast jag brukar jämföra med en 76-åriga bil. Tänk vilka reparationer som måste göras. Likadant med kroppen, klart att den har tagit stryk efter ett helt liv.  

För ett par år sedan såg jag ett par häftiga svarta mockaboots med klack på NK. Jag har hela mitt liv haft sådana boots. Jag provade dem snabbt i affären och betalade 2 000:- Men snart märkte jag att jag inte kunde gå långa sträckor ute i dem utan att få ont i ryggen och fötterna. Det var ålderdomen som gjorde sig påmind. Så dessa vackra mockaboots är nu en påminnelse om hur min kropp en gång var. Ytterligare påminnelser om ålderdomen är att de artister och skådisar som jag följt hela mitt liv går och dör. Nu senast Pugh Rogefeldt. Och jag som hela mitt liv trott att vår generation var odödlig. 

KÄRRINGBLOGGEN ÄR HELT BEROENDE AV LÄSARNAS EKONOMISKA BIDRAG!

SWISHA VALFRI SUMMA STOR ELLER LITEN TILL 123 22 07 975

 

Men det finns också massor av positiva grejer som har med ålderdomen att göra. Framförallt friheten, livserfarenheten, kunskapen och visheten. Jag återkommer till det i nästa ålderdomskrönika. 

Helene Bergman

Etikmyndigheten: Islamofobrapporten 2021 är INTE forskning.

I Sverige är det numera grönt ljus att via en internationellt publicerad rapport islamofobförtala och sprida osanning om namngivna svenska journalister, författare, akademiker och politiker. Täckmanteln är att det är forskning trots att etikprövningstillstånd enligt etikprövningslagen saknas. 

Men den myndighet som ska se till att etikprövningslagen följs slingar sig å sin sida ur sitt ansvar genom att  fastslå att det svenska avsnittet i European Islamophobia Report, EIR, 2021 INTE ÄR FORSKNING! Därmed tar Överklagandenämnden för etikprövning, ÖNEP, inte sitt ansvar att skydda enskilda individer för risker i forskningsprojekt enligt etikprövningslagen.

KÄRRINGBLOGGEN ÄR HELT BEROENDE AV LÄSARNAS EKONOMISKA BIDRAG.

OM DU VILL UPPMUNTRA SERIÖS JOURNALISTIK?! SWISHA 123 22 07 975

I september 2022 publicerades, Islamofobrapporten, EIR. I det kapitel som rör Sverige går det att läsa att det i vårt land finns en liten men inflytelserik grupp tankeledare, bestående av politiker, journalister och akademiker som kommit att bli centrala för utvecklingen av islamofobi i Sverige. I rapporten publiceras ett foto på personerna som också namnges. Till denna grupp hör bland annat Carina Hägg och jag, Helene Bergman.

Texten i rapporten är en helt och hållet fabricerad osanning eller med andra ord förtal. Vad det handlar om är att vi Carina Hägg och jag kallas för islamofober eftersom vi skrivit boken Den politiska rättegången. Kampen om yttrandefriheten. En faktabaserad bok som till största delen bygger på Göteborgs Tingsrätts dokument från Ann- Sofie Hermanssons rättegång i januari 2020. En rättegång då hon i ett enskilt åtal anklagades för förtal. Den rättegången vann Ann- Sofie Hermansson liksom rättegången i Hovrätten.   

Men Överklagandenämnden för etikprövning tar ingen som helst hänsyn till hur vi som författare, journalister, akademiker eller politiker drabbas av detta förtal, då vår frihet beskärs eller när vi hotas. Myndigheten väger alltså inte in de personliga konsekvenser bland annat självcensur som det för med sig att falskeligen bli kallade för islamofob med namn och bild i en rapport som sprids internationellt. I detta fallet kan vi som nämns i Islamofobrapporten nu istället kalla oss för fredlösa i vårt eget land. ÖNEPs ställningstagande är också synnerligen märkligt eftersom forskarna/författarna till det svenska kapitlet i EIR tydligt påpekar att de är forskare. Så här presenterar de sig själva i rapporten: 

Emin Poljarević is an associate professor of sociology of religion and a senior lecturer in Islamic theology and philosophy at Uppsala University, Sweden.

Anna Ardin is a PhD student at the Centre for Civil Society Research at Marie Cederschiöld University.

Mattias Irving is a Master student in intellectual history and a journalistic researcher.

Inte nog med det, rapporten publicerades alltså i september 2022 med stöd av Uppsala universitet via Cemfor, Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism, där professor Mattias Gardell fram till och med 2021 var rektor. 

Nej detta är ingen forskning skriver ÖNEP som svar på vår anmälan och anger följande skäl:

”Överklagarnämnden för etikprövning är den myndighet som har tillsyn över etikprövningslagen. Överklagandenämndens tillsyn omfattar dels forskning som har fått godkännande vid etikprövning  och dels forskning som bedrivs där tillstånd saknas.

Enligt Överklagarnämndens bedömning är det inte visat att ifrågavarande rapport utgör forskning enligt etikprövningslagens. Ärendet avskrivs därför från vidare handläggning. Överklagandenämndens beslut får enligt 37§etikprövningslagens inte överklagas. 

Hade ÖNEP däremot menat att Emin Poljarević, Uppsala universitet,  Anna Ardin, Marie Cederschiölds högskola och Mattias Irving, bedrivit forskning för det svenska avsnittet i European Islamophobia Report, EIR, 2021, hade ovannämnda forskare kunnat dömas till bland annat fängelse enligt etikprövningslagen eftersom de inte sökt etikprövningstillstånd. 

Vi kan inte låta bli att undra om det verkligen finns likhet inför lagen i Sverige. Eller om etikprövningslagen inte gäller de som ofrivilligt och utan samtycke  ingår i en så kallad forskningsrapport?

Helene Bergman 

Carina Hägg  

KÄRRINGBLOGGEN ÄR HELT BEROENDE AV LÄSARNAS EKONOMISKA BIDRAG.

OM DU VILL UPPMUNTRA SERIÖS JOURNALISTIK?! SWISHA 123 22 07 975

 

Pressfrihetens dag: Organisationer vågar inte ta upp de brännande frågorna.

Det är klart att yttrande-och pressfriheten är i fara i Sverige, när de organisationer som säger sig försvara den fegar ur och har noll koll på omvärlden. Det gäller Reportrar utan gränser, Svenska Pen, Publicistklubben, med flera som inte vågar ta upp de brännande ämnena, såsom islamismen, integrationen, Turkiets inblandning i svensk politik eller Sveriges behandling av Julian Assange till offentlig diskussion. (Norska Pen tog däremot upp Julian Assange under Pressfrihetens dag.) 

Inga av dessa ämnen kom upp när Stadsbiblioteket i Göteborg arrangerade ett evenemang på Världsdagen för  pressfriheten den 3 maj. (Stadsbiblioteket i Göteborg, som inte vågade ha ett författarsamtal med mig när boken Den politiska rättegången. Kampen om yttrandefriheten, kom ut 2021.) Förutom de ovan nämnda organisationerna fanns också chefredaktören för GöteborgsPosten med i panelen som gillande satt och nickade mot varandra när någon lät undslippa sig självklarheter. (GP som förresten inte heller vågade recensera boken Den politiska rättegången.) 

KÄRRINGBLOGGEN ÄR HELT BEROENDE AV LÄSARNAS EKONOMISKA BIDRAG. SWISHA 123 22 07 975

Panelen tassade runt och lät bli att rakt besvara de ibland ganska skarpa frågor som samtalsledaren Lena Ulrika Rudeke ställde. Tyvärr lät hon paneldeltagarna komma undan alldeles för lätt, särskilt när frågan om varför Sverige åkt ner till plats fyra på det världsindex som visar vilka länder som har störst press-och yttrandefrihet. Ingen kunde svara utan det kom gissningar, som den så kallade spionlagen. En lag som gör det brottsligt att avslöja uppgifter som kan skada Sveriges förhållande till andra stater eller organisationer. 

Ett förslag som redan var känt 2017, men som ingen av dessa ovanstående organisationer reagerade på förrän det var försent. Kärringbloggen kände till den och publicerade därför artiklarna om Julian Assange innan lagen trätt i kraft. Ett ypperligt exempel på att de organisationer  som säger sig försvara press- och yttrandefriheten inte fungerar. Men de är däremot duktiga på att kritisera och engagera sig i andra länders brist på press -och yttrandefrihet. Nu gäller det Ungern och Turkiet. Tyvärr har de missat att Erdogan har sina tentakler inne i Sverige och med sin tankesmedja Seta tillsammans med Uppsala universitets Cemfor, sponsrat Islamofobrapporten där ett antal svenska personer, däribland jag hängs ut som islamofober. 

Men om nu inte de ovannämnda organisationerna vågar stå upp för den svenska yttrande -och pressfriheten så vågar andra det. Till exempel Sten Widmalm, professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet. I ett debattinlägg på Svenska Dagbladet skriver han så här till Mattias Gardell, chef för Cemfor, Uppsala universitet fram till 2021. 

”För det tredje hävdar Gardell att rapporten som Cemfor bidragit till inte pekat ut och namngett individer i bland annat Sverige på ett sätt som gör dem till måltavlor för religösa extremister. Jag tror inte alla de personer som hängts ut i den Cemfor -stödda rapporten  skulle hålla med. De publiceras med namn under vidriga former under rubriken ”Central Figures in the Islamophobia Network.”

Något av ovanstående hade jag tänkt ta upp till diskussion med panelen under evenemanget på Stadsbiblioteket under pressfrihetens dag 3 maj. Men något utrymme/yttrandefrihet för publiken att diskutera och ställa frågor gavs inte möjlighet till.  Istället matades vi med gammal skåpmat.  

Helene Bergman 

KÄRRINGBLOGGEN ÄR HELT BEROENDE AV LÄSARNAS EKONOMISKA BIDRAG. SWISHA 123 22 07 975