Huset behöver ingen krukväxt. Det behöver proffs hantverkare. Jag behöver räkor .

Min köksoffa från 1858 kladdades ner med vit färg. Huset fick krukväxt i designad grå kruka. Gissa vad de unga fastighetsägarna prioriterar?! Scener från en Göteborgsvardag som hyresgäst! Jag åkte ner till stan och köpte färska räkor – för att stå ut! 

 

Jag har varit borta från min lägenhet i en vecka. Den skulle målas om. När jag kommer tillbaka är väggarna nymålade. Inte katastrof. Inte bra. Mer som om någon gjort sitt jobb med ambitionen: “det duger”.

Och ja – färgen sitter inte bara på väggarna. Den sitter också på min kökssoffa. En kökssoffa från 1858.

En möbel som är äldre än huset självt, som byggdes på 1930-talet. Soffan  har överlevt industrialismen, funktionalismen och modernismen. Men inte en svensk fastighetsrenovering 2026.

Ovanför mig borrar någon.

Inte lite.

Inte kort.

Utan med en sådan beslutsamhet att man börjar undra om de försöker förbättra hela byggnadens konstruktion från grunden.

Jag står bland ouppackade flyttlådor och tänker:

Nu ska jag packa upp. Nu ska jag landa. Det går inte. Jag kan inte ens tänka på vad jag ska tänka.

Så jag gör det mest rationella en människa kan göra i Göteborg:

åker till stan och köper räkor.

När jag kommer tillbaka är jag trött. För trött för lådor. För trött för väggar. För trött för möbler med kulturhistoriskt värde.

Då ser jag den.

Krukväxten

I trappuppgången står en ny krukväxt. Inte diskret. Inte överdriven. Precis lagom strategisk. Den säger:

“Vi bryr oss.” Den säger också:

“Miljöförvaltningen är på väg.”

Huset är fortfarande slitet. Trappan är fortfarande fläckig.

Underhållet är fortfarande… sådär.

Men lugn.

Vi har fått en växt.

Påsarna

Bredvid växten står en låda med IKEA-påsar.

De unga fastighetsägarna har uppmanat oss hyresgäster att skänka kläder till kvinnojouren.

Men enligt tydliga instruktioner:

• kläder max två år gamla
• skor nya
• allt i rätt påse

Alltså:

utsatta kvinnor – men med rätt standard.

Jag tittar på scenen. En växt. En låda påsar. En lapp. Ingen människa. Ingen  har tagit någon påse.

Det är nästan det mest talande.

Två verkligheter

I min lägenhet:

• halvbra målning
• färg på väggar
• färg på en soffa från 1858
• ett hus från 1930-talet
• borrande hantverkare.
• flyttlådor
• räkor på köksbordet

I trappuppgången:

• perfekt krukväxt
• perfekt moral
• perfekt värdegrund

Förr lagade fastighetsägare hus. Nu lagar de berättelser.

Huset behöver ingen krukväxt.

Det behöver proffshantverkare.