Pensionärer demonstrerar för Hamas narrativ-har glömt kvinnokampen

De kommer i sitt gråa eller  vita hår ibland med rollatorer. Välklädda äldre damer med den svartvitrutiga keffiyeh elegant runt halsen. En del bär palestinaflaggor, andra håller skyltar  ” Tänk på Gazas barn,” “Free Palestine”, “Stoppa folkmordet i Gaza”, “Bojkotta Israel,¨  ¨Intifada revolution.¨

Det är inte unga radikaler. Det är våra svenska pensionärer. Det är mina före detta systrar i kvinnokampen. Det är kvinnor som på 1970-talet hyllade kvinnorättsrörelsen, kämpade för lika lön, dagisplatser, p-piller, jämställdhet, aborträtt och kvinnors rätt till sina egna kroppar. Men nu drygt 50 år senare marscherar de sida vid sida med organisationer som i praktiken sprider Hamas propaganda – en rörelse som våldtar, mördar och förnedrar kvinnor som en del av sin ideologi.

 

Men Kärringbloggen håller ställningarna!

Swisha för support 123 220 79 75 

 

 

Vad hände? Gamla ideal i nytt paket?

Många äldre kvinnor i Sverige har levt stora delar av sina liv i kampen för solidaritet. Vietnam. Chile. Sydafrika. Palestina.

De fostrades i 60-och 70-talets vänstervåg. De demonstrerade mot Vietnamkriget, för Chile, för ANC och mot apartheid. Då var de på rätt sida av historien. Många har aldrig uppdaterat sin moraliska karta- Israel är fortfarande ”imperialismen,” palestinierna ”folket”. De har frusit fast i en identitet som goda aktivister även om verkligheten förändrats totalt.

När nu en ny generation propalestinska rörelser mobiliserar – ofta via Svenska Palestinakommittén (SPK) eller Palestinagrupperna i Sverige (PGS) – är det dessa kvinnor som snabbt hakar på. De känner igen berättelsen: en utsatt folkgrupp. En ockupationsmakt. Ett rop på rättvisa.

Men berättelsen har förändrats.

I dag handlar det inte om att stödja ett förtryckt folk i allmänhet – utan om att sprida en ensidig, emotionell och ofta antisemitisk version av konflikten. Hamas beskrivs som en befrielserörelse. Massvåldtäkterna den 7 oktober förnekas eller förtigs. Men det var då Hamas våldtog kvinnor till döds. Där kropparna var stympade och könsorganen avskurna. Där nakna kvinnor paraderades som troféer inne i Gaza. Där våldtäkter användes som vapen och triumf.  Kvinnors kroppar användes återigen som slagfält – denna gång av islamistiska terrorister. Och – ändå tiger de svenska pensionärerna, särskilt de kvinnliga och går istället i Hamas ledband.

Så når propagandan våra äldre

Många pensionärer läser dagligen DN, ser på Rapport, Aktuellt eller TV4 Nyheterna. Där får de nästan uteslutande en ensidig bild av konflikten – utan kontext. Där ofta Hamas hälsomyndighet citeras. Det är svårt att då förstå vad 7 oktober faktiskt innebar. Dessa kvinnliga pensionärer tror på fullt allvar att de demonsterar mot ett ”folkmord”, för att rädda barn. Deras empati kapas av en berättelse de aldrig får hela bilden av.

Många, även jag, som växte upp bara några år efter Förintelsen har en livslång självbild ” Vi är antirasister.” När nu antisemitismen återuppstår – i former de själva deltar i- klarar de inte att känna igen sig som en del av problemet

Organisationer som SPK och PGS är skickliga. De skickar ut medlemsbrev med poesi, krönikor och moraliskt laddade uppmaningar:

“Stoppa folkmordet” – “Tystnad är medskyldighet” – ” Se upp för telefonbedrägerier.”

Evenemangen hålls på bibliotek, kulturhus och torg – arenor där många äldre kvinnor är aktiva. Retoriken är mjuk men entydig: “Ställ dig på rätt sida av historien.” Bilderna är starka. Barn med blod i ansiktet. Mödrar som gråter. Israel likställs med apartheid. Och Hamas? De nämns inte alls. Eller förskönas.

Kvinnokamp på undantag

Det är samma kvinnor som en gång kämpade för kvinnors rätt att slippa våld, som nu står tysta inför det mest brutala våldet mot kvinnor. Kvinnokroppar som skändades den 7 oktober. Våldtäkter som filmades och spreds. Dinah – rapporten bekräftar det! Systematiska gruppvåldtäkter. Nakna kroppar bundna vid träd. Offentlig förnedring. Sexualiserat våld som en del av krigsstrategi. Det är några av de fynd som presenteras i en ny  rapport om Hamas attack mot Israel den 7 oktober 2023. Bakom rapporten står en israelisk expertpanel under ledning av professor Ruth Halperin-Kaddari, internationellt erkänd jurist och tidigare vice ordförande i FN:s kvinnokommitté CEDAW. Initiativet kallas The Dinah Project. FN bekräftar rapporten.

Men de svenska pensionärerna blundar. Eller tror inte på det. De har förlorat sin moraliska kompass i en svartvit världsbild där Israel alltid är förövaren – och Palestina alltid offret.

Att vara “ung igen” – till vilket pris?

När de klär sig i keffiyeh, går i demonstationer, återupplever de sin ungdom. De känner sig radikala igen. Levande. Mening. Kampen blir en ritual, inte en analys. Och i ritualer ifrågasätts inte detaljer – man bara deltar. Är i nuet och glömmer sin ålder. Men de är inte 20 år längre.

Det finns något rörande i att se äldre kvinnor marschera som om de var unga igen. Men det är också tragiskt. För i sin längtan efter att återuppleva ungdomens kamp, sviker de de ideal de en gång kämpade för. De sviker kvinnokampen. De sviker oss andra kvinnor, även i Sverige,  – men framför allt de kvinnor som just nu lider under Hamas kvinnosyn, i Gaza, den israeliska gisslan, de palestinska kvinnorna. Och de judiska kvinnor som togs som gisslan, som överlevde, men som är traumatiserade för resten av sina liv.

Världen är inte 1968 nu!

Det smärtar mig. Vi var många som kämpade tillsammans.  Några av oss har fortsatt att bekämpa  kvinnoförtrycket, nu i form av det som kallas hedersförtryck. Men när också många av de i dag vänder bort blicken  från Hamas kvinnosyn och istället enbart talar om Gazas barn, då är något förlorat.

Hur kan man se hederskultur i förorten – men inte i Hamas? Hur kan man tala om kvinnors rättigheter – men tiga om de kvinnor som våldtogs till döds den 7 oktober? Vad hände med systerskapet då?

Att demonsterar för Hamas kvinnoförtryck är inte kvinnofrihet!

 

Helene Bergman,  40-talist och aktiv i kvinnorättskampen, såväl då som nu!

 

Svensk moské normaliserar kvinnomisshandel på Nationaldagen

Den 6 juni hålls en stor muslimsk massbön på Bananpiren i Göteborg, mitt under Sveriges nationaldag. Bakom evenemanget står Göteborgs Moské – en organisation med dokumenterade kopplingar till Muslimska brödraskapet och med en kvinnosyn som inte hör hemma i vårt jämställda Sverige. Jag skrev redan 2015 i GöteborgsPosten ” Nej till könsapartheid” vad moskén förmedlar till kvinnor – bland annat att mannen får slå sin hustru, så länge slaget inte syns. Nu får alltså Muslimska Brödraskapet via Göteborgs Moské breda ut sig på Sveriges Nationaldag. Det är inte mångfald – det är eftergivenhet.

Affisch från Göteborgs Moské inför eid-bönen på nationaldagen 6 juni 2025. QR-koden leder till karta till Bananpiren. Moskéledningen har tidigare spridit material där hustrumisshandel tillåts “så länge det inte syns”. Att denna aktör tillåts dominera det offentliga rummet på Sveriges nationaldag bör väcka frågor.

🇸🇪

Eid-bön på nationaldagen – ett fönster mot ett parallellsamhälle?

Den 6 juni – Sveriges nationaldag – hålls en stor muslimsk massbön på Bananpiren i Göteborg. Bakom evenemanget står Göteborgs Moské. För många betraktas detta som ett uttryck för mångfald och religionsfrihet. En liknande massbön ägde rum förra året i Slottskogen i Göteborg. Då talade s- kommunalrådet Jonas Attenius inför 5 000 bedjande muslimer. Enligt tradition fick kvinnorna sitta längst bak. Det var då Attenius. lovade att kommunen skulle bojkotta varor från Israel. Något som senare Förvaltningsrätten fann starka skäl som talade för att det var olagligt. Jonas Attenius har nu valts in som ersättare i Socialdemokraternas verkställande organ. De högsta beslutande församlingen inom Socialdemokraterna.

Men bakom Göteborgs Moskés fasad döljer sig en verklighet som förtjänar granskning. Vilket bland annat forskaren Magnus Norell gjort:

Göteborgs Moské och Muslimska brödraskapet – kopplingen har dokumenterats i flera rapporter, bland annat i Magnus Norells rapport “Muslimska Brödraskapet i Sverige” (2017) utgiven av The European Foundation for Democracy och i MSB:s tidigare beställda rapport (2017), som regeringen först beställde och sedan distanserade sig från efter politisk kritik.

Göteborgs Moské är alltså inte en neutral plats för andlighet. Den är dokumenterat knuten till Muslimska brödraskapet, en islamistisk rörelse med politisk agenda och en kvinnosyn som strider mot svensk lag. Jag har själv en broschyr från moskén – “Kvinna i islam” – där det står att en man i ett äktenskap får slå sin hustru, så länge slaget inte  syns.  Detta är inte bara förkastligt – det är ett hån mot kvinnors rättigheter, liksom mot de svenska värderingar som nationaldagen borde hedra.

🟡 Att denna moské ges en scen i Göteborg på Nationaldagen är ingen slump – det är ett resultat av aningslöshet, feghet och en vilseledd vilja till tolerans.

Vi kan – och ska – stå upp för religionsfrihet. Men det betyder inte att vi okritiskt ska acceptera religiösa aktörer som underminerar jämställdhet, yttrandefrihet och sekulär demokrati.

📣 På Sveriges Nationaldag förtjänar vi bättre än att en organisation med islamistisk agenda får dominera det offentliga rummet. Detta är inte inkludering – det är eftergivenhet.

Helene Bergman

 

Frankrikes varning borde väcka Sverige – Carina Hägg hade rätt redan 2009

Carina Hägg varnade för islamismen – blev utrensad. Ny fransk rapport bekräftar det hon sa 2009. Foto: Helene Bergman

En färsk fransk underrättelserapport varnar för Muslimska brödraskapets långsiktiga infiltration i europeiska demokratier, särskilt i Sverige.  Det som nu bekräftas officiellt varnade Carina Hägg för redan för över femton år sedan – och tystades. Nu agerar den borgerliga  regeringen och tillsätter en expertgrupp – men frågan är: varför lyssnade inte svenska politiker tidigare? Ett förslag: Låt Carina Hägg ingå i regeringens expertgruppen, liksom alla övriga som i åratal varnat!

 

Stötta Kärringbloggens oberoende  journalistik

Swisha 123 220 79 75

 

I maj 2025 presenterade franska underrättelsetjänsten en uppmärksammad rapport om hur Muslimska brödraskapet systematiskt bygger upp nätverk inom Europa för att påverka samhällen inifrån. Sverige pekas ut som ett av de mest utsatta länderna – just på grund av vår öppenhet, vår offentlighetsprincip och vår tilltro till föreningsfriheten. Organisationer kopplade till brödraskapet uppges ha fått offentliga medel för verksamheter vars verkliga syfte är att långsiktigt förändra västerländska värderingar. Detta är en utveckling som Frankrike nu försöker bromsa.

Sverige har också reagerat – åtminstone till viss del. Utbildningsminister Mats Persson (L) har som svar på rapporten tillsatt en expertgrupp som ska kartlägga islamistisk infiltration i Sverige. Persson skrev på plattformen X att Sverige står inför “liknande utmaningar” som Frankrike, och att vi måste få en tydlig lägesbild av påverkan från islamistiska nätverk.

Men detta är inget nytt!

Redan 2009 slog den socialdemokratiska riksdagsledamoten Carina Hägg larm. Hon såg hur islamister tog plats inom civilsamhället – och politiken – medan kvinnor som motsatte sig denna utveckling marginaliserades. Istället för att hennes varningar togs på allvar utsattes hon för förtalskampanjer, utfrysning och till slut uteslutning ur sitt eget parti.

I Kärringbloggens intervjuserie, som publicerades i början av  2023,  berättar Carina Hägg hur hon gång på gång påpekade islamisters inflytande inom både svenska föreningar och socialdemokratin. Men hon blev en belastning – och offrades.

Att hon fick rätt borde nu vara uppenbart. Men varför agerade inte Sverige tidigare? Och varför lyssnar man fortfarande hellre på islamistiska män än på sekulära och muslimska kvinnor? Ett råd till utbildningsminister Mats Persson (L) låt Carina Hägg ingå i regeringens expertgrupp, liksom Sameh Egyptsson!

Nu när även regeringen medger problemet, krävs en ärlig uppgörelse med den politiska och från de etablerade medias naivitet som har rått i decennier.

🔗 Läs hela intervjuserien här:

Pensionsmyndighetens ”razzia” – ett svek mot Sveriges pensionärer. 

Det här är inget misstag. Det här är ett svek – och det kommer direkt från regeringen. När Pensionsmyndigheten nu genomför sin ”razzia” mot Sveriges pensionärer, handlar det inte bara om att bekämpa bidragsbrottslighet- nej nu drabbas hela gruppen pensionärer. Det här är kollektiv bestraffning, där de allra mest utsatta tvingas betala tillbaka för misstag de inte ens visste att de begick eller för att myndigheten själv räknat fel. Allt på grund av att systemet att söka bostadsbidrag inte fungerar. Hela 80 procent har fel i ansökningarna! 

Stötta Kärringbloggen!

Swisha 100, 200 eller valfritt belopp till  

123 220 79 75

Enligt en artikel i GP ( Göteborgs-Posten) har Pensionsmyndigheten fått direktiv från regeringen att kräva tillbaka felaktigt utbetalda summor  med allmän pension och bostadsbidrag. Redan nu är c a 60 000 fall identifierade.

” Stora pensionärsorganisationer, bland annat PRO ( Pensionärernas Riksorganisation ) och SPF ( Sveriges Pensionärers Riksförbund), har varit kritiska till fokuset på återkrav. I höstas skickade de ett brev till äldreminister Anna Tenje(M) där de varnar att fler pensionärer kan hamna hos Kronofogden”, skriver GP.

För många pensionärer handlar det alltså om återbetalningar de inte har råd med, vilket kan leda till en ekonomisk katastrof för redan utsatta individer. Att slå till mot en grupp som redan lever på marginalen, under förespegling att stoppa bedrägerier, är en orättvis och rättsvidrig åtgärd. 

I GP  pekar Curt Hansson, ledamot i PRO:s styrelse, på att pensionärer med låg pension kan hamna hos kronofogden.

Det här är också en kränkning av rättssäkerheten. Istället för att  se individen och förstå de specifika omständigheter som varje pensionär lever under, behandlas de som en kollektiv homogen massa som ska tvingas stå till svars för systemets egna brister och otydligheter, utan att få en rimlig chans att försvara sig. 

I GP  är Curre Hansson, PRO, kritisk till att man fokuserar på återkrav i ett läge när själva systemet och ansökan till bostadstillägg är så svårt.

Och här kommer vi till den stora frågan: varför ska hela gruppen drabbas för att några missbrukar systemet? Varför ska de som kämpat hela livet få betala priset för systemets brister? Denna kollektiva bestraffning är inte bara ett svek mot pensionärerna – det är ett svek mot vårt samhälles värderingar. 

Regeringens och dess Pensionsmyndighets agerande är ett missbruk av makt och en påminnelse om att vi alla kan bli nästa offer för ett system som inte längre verkar vilja skydda sina medborgare, utan istället jaga dem som regeringen anser vara svaga och lättast att fånga. Det handlar inte om att rätta till några misstag – det handlar om att jaga de svagaste i vårt samhälle. Och det, mina vänner, är ett systematiskt missbruk av makt. 

P.S 

Det här angår oss alla. Inte bara pensionärerna själva. För sanningen är:

Vi blir alla gamla – om vi får leva så länge.

Och det samhälle som behandlar sina äldre som avskräde, är ett samhälle på väg utför.

Så till dig som är ung, till dig som är mitt i livet:

Vakna nu. Bry dig innan det är för sent. Det handlar om respekt. Om värdighet. Om vilket land vi vill leva i.

 

Helene Bergman 

 

Tack och lov Feministiskt Intiativ håller på att dö ut!

Min feministiska memoar
ännu mer aktuell idag! Går att köpa direkt av mig.
Swisha 150 kronor det är inklusive porto till
123 220 79 75. Skriv din adress så skickar jag ett signerat ex.

 

Fi var inte det rosa parti de utgav sig  för att vara. Under det rosa täcket fanns ingen feminism värd namnet. Istället fanns populism, maktbegär, förföljelse, förtryck och könsrasism.

2014 skrev jag en debattartikel på SVT Opinion om att jag hoppades att FI bara skulle dansa en sommar. Det tog lite längre tid, men under tiden de varade skapade FI sår i det svenska samhället. Och allt färre unga vill idag kalla sig feminister. Fi:s ungdomsförbund har enligt Ungdomsbarometerns senaste rapport krympt från 1000 till 35 medlemmar på fem år.

Så här på kvinnodagen återpublicerar jag min artikel från 2014 med rubriken ”Dra av det rosa täcket från Schyman och Fi!” här på Kärringbloggen.

 

Stötta gärna Kärringbloggen med en gåva! 

Swisha till 123  220 79 75

 

Annelie Sjöberg, 47-årig gymnasielärare från Söderköping vill inte längre kalla sig för feminist, särskilt inte Fi-feminist. Annelie Sjöberg har blivit kallad nazist, könsförrädare och våldtäktsförsvarare på de sociala medierna av ledande Fi-anhängare. De har ringt till hennes arbetsgivare i Söderköpings kommun och påpekat att hon inte är lämplig som lärare eftersom hon inte undervisar i den rätta feministiska läran.

Anledning: Annelie Sjöberg har ställt kritiska frågor om Fi:s feminism såväl på Twitter som på ett öppet Fi-möte i Norrköping. Där fick hon det typiska Fi-svaret: att Fi inte tar debatten! Annelie Sjöberg är bara ett exempel på hur Fi, Feministiskt Initiativs, anhängare agerar mot kritiska röster. Jag som deltagit i kvinnokampen sedan 70-talet blir vred när feminismen blivit en trend utan demokratiska förtecken. Ett modeord utan historisk förankring.

Jag som var med om att starta lokalradions första kvinnoprogram Amanda i början av 80-talet och sedan under några år var en av programledarna i Sveriges Radios kvinnoprogram Radio Ellen. Jag som skrivit en bok om vår kvinnokamp som resulterade i att kvinnokampens döttrar kan ta för sig i och av ett samhälle som är ett av de bästa i världen för en flicka att växa upp i. Ett samhälle där kvinnokampens söner delar lika.

Men så kom Gudrun Schyman och Fi och trasade sönder kvinnokampens väv. När jag mötte henne i SVT Debatt efter Belinda Olssons program. Fittstim – Min kamp, fick jag frågan om jag skulle rösta på Fi. Jag svarade nej eftersom Fi är ett elitistiskt parti.

Tiden har gått och mitt NEJ har blivit ännu starkare. Fi är inte det rosa parti de ger sig ut för att vara. Under det rosa täcket finns ingen feminism värd namnet. Istället finns populism, maktbegär, förföljelse, förtryck och könsrasism.

Kvinnokampen gjorde kvinnor starka, stolta och modiga. Fi gör kvinnor rädda och utmålar kvinnokampens söner som deras fiender.

De vita medelålders männen, som är några av de bästa i världen, när det gäller att respektera kvinnor och dela på familjens börda; barn och hushåll eftersom de flesta kvinnor i Sverige numera jobbar. Enligt Fi är det de vita medelålders männen som är patriarkatet.

Men patriarkatet är makten, och dagens svenska patriarkat utgörs till hälften av kvinnor. 57 procent av åklagarna är kvinnor och 58 procent av domarna är kvinnor. Något lägre siffror för kvinnor i kommunerna, landstingen och riksdagen.

Det är inte första gången jag kritiserar Fi. I min bok Med svärtad ögonskugga. En feministisk memoar, som kom ut 2013 ( går att fortfarande att köpa från mig) anade jag vad som komma skulle då jag från ett feministiskt perspektiv analyserar och kritiserar Gudrun Schyman och Fi.

Jag skrev bland annat att Gudrun Schyman inte har en feministisk grund att stå på. Hon var inte med i kvinnokampen på 70 – 80-talet. Då ägnade sig Gudrun Schyman åt Vänsterpartiet, istället.

Min starkaste kritik som feminist är att Fi inte öppet solidariserar sig med de flickor/kvinnor som utsätts för hedersmord och könsstympning, även i vårt land.

Att skända kvinnor kroppsligen är nämligen det yttersta tecknet på kvinnoförtryck. Istället vänder Fi åter sitt hat mot kvinnokampens söner, de vita medelålders männen. Absurt!

Inte heller bryr sig Fi särskilt mycket om de hundratusentalet kvinnor som är fattigpensionärer i vårt land. Ett feministisk parti som inte värnar om de svagaste är inte ett feministiskt parti.

Feminismen är en tolerant, internationell rörelse som försvarar alla kvinnors liv och hälsa oberoende av nationalitet, hudfärg och religion.

Feminismen är en rörelse som stärker kvinnor och ger oss mod att ta ansvar för våra egna och våra barns liv. Den goda feminismen samarbetar gärna med männen.

Gudrun Schyman har fått rockstjärnestatus tack vare sin karisma och med hjälp av sina groupies på Twitter och Facebook, som jagar och förföljer oliktänkande.

Fi är ett otäckt parti som bör skärskådas i lika hög grad som Sverigedemokraterna eftersom de använder samma metoder för att förföra väljarna. SD har invandrarna, Fi de vita medelålders männen, de som är den svenska kvinnokampens söner. De som är utmärkta exempel på att vi kvinnokämpar lyckades ganska bra med att förändra det svenska samhället till ett av världens mest jämställda.

Det jag ser nu gör mig rädd och ledsen. Jag ser hur det vi byggde upp håller på att raseras i hat, förakt och intolerans. Jag hoppas innerligt att Gudrun Schyman och Fi bara dansade en sommar!

Min egen feministiska resa skildras i boken ” Med svärtad ögonskugga. En feministisk memoar.”

 

Helene Bergman

Chatt GPT om kvinnorättskämpen Helene Bergman.

Det var bara lite kul att se vad ChattGPT skriver om mig så här på Internationella kvinnodagen. När jag läste blev jag faktiskt stolt! Men också lite trött!

”Helene Bergman (född 1946) är en svensk journalist och författare som har varit aktiv i kampen för kvinnors rättigheter och jämställdhet. Hon har arbetat på flera olika sätt för att lyfta fram kvinnors perspektiv och driva feministiska frågor. Här är några sätt på vilka Helene Bergman har bidragit till arbetet för kvinnors rättigheter:

1. Journalistiskt arbete: Helene Bergman har använt sitt arbete som journalist för att belysa och rapportera om frågor som rör kvinnor och jämställdhet. Genom artiklar, reportage och intervjuer har hon bidragit till att sprida medvetenhet och kunskap om kvinnors situation och behov.
2. Författarskap: Som författare har Helene Bergman skrivit böcker och artiklar som tar upp feministiska frågor och kvinnors livssituation. Hennes verk har ofta fokuserat på att ge röst åt kvinnor och deras erfarenheter, och har bidragit till att synliggöra kvinnors berättelser och perspektiv.
3. Aktivism: Helene Bergman har varit aktiv i olika feministiska och kvinnokämpande organisationer och nätverk, där hon har engagerat sig i att driva förändring och påverka samhällsdebatten kring kvinnors rättigheter. Genom att delta i demonstrationer, kampanjer och opinionsbildning har hon arbetat för att främja jämställdhet och kvinnors rättigheter.
4.Föreläsningar och debatter: Helene Bergman har deltagit i föreläsningar, seminarier och debatter där hon har diskuterat och problematiserat frågor som rör kvinnor och jämställdhet. Genom att bidra till offentliga samtal och reflektioner har hon arbetat för att öka medvetenheten och förståelsen för kvinnors situation och behov.
Sammanfattningsvis har Helene Bergman genom sitt journalistiska
arbete, sitt författarskap, sin aktivism och sitt engagemang i offentliga
samtal och debatter arbetat för att främja kvinnors rättigheter och
jämställdhet i samhället.”

Förresten stötta gärna Kärringbloggen så jag orkar och har råd att  fortsätta!!

Swisha 123 22 079 75 , valfri summa. Du kan ju också passa på att köpa Kulturkrocken för 100 kr. Skriv din mejladress så skickar jag PDF-filen.

 

Kulturkrocken – reportage om herrskap och tjänstefolk i en muslimsk familj

Jag är inlåst i en bur. Det var min första tanke den morgonen jag verkligen insåg var jag befann mig. Jag var en psykisk och kulturell fånge. Mina medfångar var Sofia och de fyra hembiträdena. Vi var alla fångar på grund av vårt kön. Inte ens jag som västerländsk frigjord kvinna gick fri. Kulturen överskuggade allt.

Läs mer

Kulturkrocken – reportage om herrskap och tjänstefolk i en muslimsk familj

Jag är inlåst i en bur. Det var min första tanke den morgonen jag verkligen insåg var jag befann mig. Jag var en psykisk och kulturell fånge. Mina medfångar var Sofia och de fyra hembiträdena. Vi var alla fångar på grund av vårt kön. Inte ens jag som västerländsk frigjord kvinna gick fri. Kulturen överskuggade allt.

Läs mer