Hamas använde henne som vapen – hennes kropp bar hela hatet.

💥 Hamas använde sexuellt våld som krigsstrategi – ny rapport bekräftar brutaliteten den 7 oktober

Det hände den 7 oktober 2023. Hon var en av många israeliska kvinnor som Hamas attackerade med brutalt sexualiserat våld – innan de avrättades. Nu slår en ny utredning fast att detta inte var enskilda illdåd, utan en strategi: att använda kvinnors kroppar som slagfält i ett ideologiskt hatkrig. Samtidigt har världens kvinnorörelser, FN-organ och självutnämnda jämställdhetskämpar varit påfallande tysta. När judiska kvinnor våldtas och mördas – väljer systerskapet att titta bort.

Den här artikeln handlar om vad som verkligen hände. Och om dem som inte längre kan berätta själva.

För modig journalistik! 

                                                             Stötta Kärringbloggen!

Swisha 123 220 79 75

 

Systematiska gruppvåldtäkter. Nakna kroppar bundna vid träd. Offentlig förnedring. Sexualiserat våld som en del av krigsstrategi. Det är några av de fynd som nu presenteras i en kommande rapport om Hamas attack mot Israel den 7 oktober 2023. Bakom rapporten står en israelisk expertpanel under ledning av professor Ruth Halperin-Kaddari, internationellt erkänd jurist och tidigare vice ordförande i FN:s kvinnokommitté CEDAW. Initiativet kallas The Dinah Project, och hela rapporten väntas offentliggöras senare i veckan.

Men redan nu är slutsatserna skakande – och obestridliga.

🔍 Vad vet vi hittills?

Enligt artikeln i Jerusalem Post (6 juli 2025) har utredarna kunnat konstatera att:

  • Sexuellt våld användes brett, systematiskt och som en medveten del av Hamas strategi.
  • Vittnesmål har samlats från överlevare, räddningspersonal och militärer som mötte kroppar med tecken på sexualiserat våld.
  • Kroppskameror, fotodokumentation och rättsmedicinska undersökningar stöder uppgifterna.
  • Övergreppen skedde på flera platser: Nova-festivalen i Re’im, kibbutzer längs gränsen, samt under fångenskap i Gaza.
  • Våldet riktades främst mot kvinnor – men även män har dokumenterats som offer för förnedrande sexualiserat våld.

Enligt Dinah-projektets företrädare var detta inte en serie isolerade övergrepp, utan en verktygslåda av våldsam sexuell terror med syfte att skada, skrämma och demoralisera.

🕯️ Varför namnet Dinah?

Projektet har fått namn efter Dinah, Jakobs dotter i Gamla testamentet, som blev våldtagen – men vars röst aldrig hördes.

På samma sätt har många av offren från den 7 oktober mördats, eller bär så djupa trauman att de ännu inte förmår tala.

“The goal is to give voice to those who cannot speak,” säger utredarna.

🔇 Tystnaden från världen

Trots bevisbilden har världens reaktion varit dämpad, särskilt från organisationer som annars säger sig kämpa för kvinnors rättigheter.

UN Women, vars svenska ordförande vid tiden var Alexandra Pascalidou, dröjde två månader innan de ens nämnde att sexuellt våld kan ha förekommit – och då utan att nämna Hamas vid namn. Det är denna tystnad som nu får hård kritik från både jurister och journalister.

📍 Slutsats

Rapporten från The Dinah Initiative är ännu inte offentlig i sin helhet, men det som redan är känt är tillräckligt för att slå fast:

  • Hamas använde sexualiserat våld som ett vapen, inte som en följd av kaos.
  • Övergreppen var systematiska och ideologiskt drivna.
  • Bevisen är mångsidiga och juridiskt hållbara: kroppskameror, rättsmedicin, ögonvittnen.
  • Tystnaden från världssamfundet – och särskilt från feministiska organisationer är anmärkningsvärd.

Rapporten uppmanar FN:s generalsekreterare Antònio Guterres att skicka ut en oberoende utredningsrupp och att inkludera Hamas på listan över grupper som använder sexuellt våld som vapen, tillsammans med organisationer som ISIS och Boko Haram, skriver Jerusalem Post.

 

Helene Bergman

Svensk moské normaliserar kvinnomisshandel på Nationaldagen

Den 6 juni hålls en stor muslimsk massbön på Bananpiren i Göteborg, mitt under Sveriges nationaldag. Bakom evenemanget står Göteborgs Moské – en organisation med dokumenterade kopplingar till Muslimska brödraskapet och med en kvinnosyn som inte hör hemma i vårt jämställda Sverige. Jag skrev redan 2015 i GöteborgsPosten ” Nej till könsapartheid” vad moskén förmedlar till kvinnor – bland annat att mannen får slå sin hustru, så länge slaget inte syns. Nu får alltså Muslimska Brödraskapet via Göteborgs Moské breda ut sig på Sveriges Nationaldag. Det är inte mångfald – det är eftergivenhet.

Affisch från Göteborgs Moské inför eid-bönen på nationaldagen 6 juni 2025. QR-koden leder till karta till Bananpiren. Moskéledningen har tidigare spridit material där hustrumisshandel tillåts “så länge det inte syns”. Att denna aktör tillåts dominera det offentliga rummet på Sveriges nationaldag bör väcka frågor.

🇸🇪

Eid-bön på nationaldagen – ett fönster mot ett parallellsamhälle?

Den 6 juni – Sveriges nationaldag – hålls en stor muslimsk massbön på Bananpiren i Göteborg. Bakom evenemanget står Göteborgs Moské. För många betraktas detta som ett uttryck för mångfald och religionsfrihet. En liknande massbön ägde rum förra året i Slottskogen i Göteborg. Då talade s- kommunalrådet Jonas Attenius inför 5 000 bedjande muslimer. Enligt tradition fick kvinnorna sitta längst bak. Det var då Attenius. lovade att kommunen skulle bojkotta varor från Israel. Något som senare Förvaltningsrätten fann starka skäl som talade för att det var olagligt. Jonas Attenius har nu valts in som ersättare i Socialdemokraternas verkställande organ. De högsta beslutande församlingen inom Socialdemokraterna.

Men bakom Göteborgs Moskés fasad döljer sig en verklighet som förtjänar granskning. Vilket bland annat forskaren Magnus Norell gjort:

Göteborgs Moské och Muslimska brödraskapet – kopplingen har dokumenterats i flera rapporter, bland annat i Magnus Norells rapport “Muslimska Brödraskapet i Sverige” (2017) utgiven av The European Foundation for Democracy och i MSB:s tidigare beställda rapport (2017), som regeringen först beställde och sedan distanserade sig från efter politisk kritik.

Göteborgs Moské är alltså inte en neutral plats för andlighet. Den är dokumenterat knuten till Muslimska brödraskapet, en islamistisk rörelse med politisk agenda och en kvinnosyn som strider mot svensk lag. Jag har själv en broschyr från moskén – “Kvinna i islam” – där det står att en man i ett äktenskap får slå sin hustru, så länge slaget inte  syns.  Detta är inte bara förkastligt – det är ett hån mot kvinnors rättigheter, liksom mot de svenska värderingar som nationaldagen borde hedra.

🟡 Att denna moské ges en scen i Göteborg på Nationaldagen är ingen slump – det är ett resultat av aningslöshet, feghet och en vilseledd vilja till tolerans.

Vi kan – och ska – stå upp för religionsfrihet. Men det betyder inte att vi okritiskt ska acceptera religiösa aktörer som underminerar jämställdhet, yttrandefrihet och sekulär demokrati.

📣 På Sveriges Nationaldag förtjänar vi bättre än att en organisation med islamistisk agenda får dominera det offentliga rummet. Detta är inte inkludering – det är eftergivenhet.

Helene Bergman

 

Tack och lov Feministiskt Intiativ håller på att dö ut!

Min feministiska memoar
ännu mer aktuell idag! Går att köpa direkt av mig.
Swisha 150 kronor det är inklusive porto till
123 220 79 75. Skriv din adress så skickar jag ett signerat ex.

 

Fi var inte det rosa parti de utgav sig  för att vara. Under det rosa täcket fanns ingen feminism värd namnet. Istället fanns populism, maktbegär, förföljelse, förtryck och könsrasism.

2014 skrev jag en debattartikel på SVT Opinion om att jag hoppades att FI bara skulle dansa en sommar. Det tog lite längre tid, men under tiden de varade skapade FI sår i det svenska samhället. Och allt färre unga vill idag kalla sig feminister. Fi:s ungdomsförbund har enligt Ungdomsbarometerns senaste rapport krympt från 1000 till 35 medlemmar på fem år.

Så här på kvinnodagen återpublicerar jag min artikel från 2014 med rubriken ”Dra av det rosa täcket från Schyman och Fi!” här på Kärringbloggen.

 

Stötta gärna Kärringbloggen med en gåva! 

Swisha till 123  220 79 75

 

Annelie Sjöberg, 47-årig gymnasielärare från Söderköping vill inte längre kalla sig för feminist, särskilt inte Fi-feminist. Annelie Sjöberg har blivit kallad nazist, könsförrädare och våldtäktsförsvarare på de sociala medierna av ledande Fi-anhängare. De har ringt till hennes arbetsgivare i Söderköpings kommun och påpekat att hon inte är lämplig som lärare eftersom hon inte undervisar i den rätta feministiska läran.

Anledning: Annelie Sjöberg har ställt kritiska frågor om Fi:s feminism såväl på Twitter som på ett öppet Fi-möte i Norrköping. Där fick hon det typiska Fi-svaret: att Fi inte tar debatten! Annelie Sjöberg är bara ett exempel på hur Fi, Feministiskt Initiativs, anhängare agerar mot kritiska röster. Jag som deltagit i kvinnokampen sedan 70-talet blir vred när feminismen blivit en trend utan demokratiska förtecken. Ett modeord utan historisk förankring.

Jag som var med om att starta lokalradions första kvinnoprogram Amanda i början av 80-talet och sedan under några år var en av programledarna i Sveriges Radios kvinnoprogram Radio Ellen. Jag som skrivit en bok om vår kvinnokamp som resulterade i att kvinnokampens döttrar kan ta för sig i och av ett samhälle som är ett av de bästa i världen för en flicka att växa upp i. Ett samhälle där kvinnokampens söner delar lika.

Men så kom Gudrun Schyman och Fi och trasade sönder kvinnokampens väv. När jag mötte henne i SVT Debatt efter Belinda Olssons program. Fittstim – Min kamp, fick jag frågan om jag skulle rösta på Fi. Jag svarade nej eftersom Fi är ett elitistiskt parti.

Tiden har gått och mitt NEJ har blivit ännu starkare. Fi är inte det rosa parti de ger sig ut för att vara. Under det rosa täcket finns ingen feminism värd namnet. Istället finns populism, maktbegär, förföljelse, förtryck och könsrasism.

Kvinnokampen gjorde kvinnor starka, stolta och modiga. Fi gör kvinnor rädda och utmålar kvinnokampens söner som deras fiender.

De vita medelålders männen, som är några av de bästa i världen, när det gäller att respektera kvinnor och dela på familjens börda; barn och hushåll eftersom de flesta kvinnor i Sverige numera jobbar. Enligt Fi är det de vita medelålders männen som är patriarkatet.

Men patriarkatet är makten, och dagens svenska patriarkat utgörs till hälften av kvinnor. 57 procent av åklagarna är kvinnor och 58 procent av domarna är kvinnor. Något lägre siffror för kvinnor i kommunerna, landstingen och riksdagen.

Det är inte första gången jag kritiserar Fi. I min bok Med svärtad ögonskugga. En feministisk memoar, som kom ut 2013 ( går att fortfarande att köpa från mig) anade jag vad som komma skulle då jag från ett feministiskt perspektiv analyserar och kritiserar Gudrun Schyman och Fi.

Jag skrev bland annat att Gudrun Schyman inte har en feministisk grund att stå på. Hon var inte med i kvinnokampen på 70 – 80-talet. Då ägnade sig Gudrun Schyman åt Vänsterpartiet, istället.

Min starkaste kritik som feminist är att Fi inte öppet solidariserar sig med de flickor/kvinnor som utsätts för hedersmord och könsstympning, även i vårt land.

Att skända kvinnor kroppsligen är nämligen det yttersta tecknet på kvinnoförtryck. Istället vänder Fi åter sitt hat mot kvinnokampens söner, de vita medelålders männen. Absurt!

Inte heller bryr sig Fi särskilt mycket om de hundratusentalet kvinnor som är fattigpensionärer i vårt land. Ett feministisk parti som inte värnar om de svagaste är inte ett feministiskt parti.

Feminismen är en tolerant, internationell rörelse som försvarar alla kvinnors liv och hälsa oberoende av nationalitet, hudfärg och religion.

Feminismen är en rörelse som stärker kvinnor och ger oss mod att ta ansvar för våra egna och våra barns liv. Den goda feminismen samarbetar gärna med männen.

Gudrun Schyman har fått rockstjärnestatus tack vare sin karisma och med hjälp av sina groupies på Twitter och Facebook, som jagar och förföljer oliktänkande.

Fi är ett otäckt parti som bör skärskådas i lika hög grad som Sverigedemokraterna eftersom de använder samma metoder för att förföra väljarna. SD har invandrarna, Fi de vita medelålders männen, de som är den svenska kvinnokampens söner. De som är utmärkta exempel på att vi kvinnokämpar lyckades ganska bra med att förändra det svenska samhället till ett av världens mest jämställda.

Det jag ser nu gör mig rädd och ledsen. Jag ser hur det vi byggde upp håller på att raseras i hat, förakt och intolerans. Jag hoppas innerligt att Gudrun Schyman och Fi bara dansade en sommar!

Min egen feministiska resa skildras i boken ” Med svärtad ögonskugga. En feministisk memoar.”

 

Helene Bergman

Kärringbloggen 2024: En fri penna som sticker ut

Årets Bild 2024. Riks fotograf Salle, Roger Sahlström hindras i sitt journalistjobb av en propalestinsk demonstrant. Göteborg 20 oktober 2024. Foto Helene Bergman

2024 har varit ett år då Kärringbloggen fortsatt att gå sin egen väg. Som ensam skribent har jag tagit mig an ämnen som krävt såväl journalistiskt mod som journalistisk eftertanke och erfarenhet. Med utgångspunkt i både historiska och feministiska perspektiv har 2024 års artiklar lyft fram frågor som andra medier ofta undviker. Från yttrandefrihetens pris till kulturkrockar och kvinnors rättigheter. 

Kärringbloggen har skildrat allt från hotfulla demonstrationer och ockupationer till mormors tradition att baka mandelmusslor till jul. Det har handlat om polisens passivitet vid de pro-palestinska demonstrationerna och ockupationen på Vasaplatsen i Göteborg, då yttrandefriheten naggades i kanten. 

Jag har också skrivit om hur Hamas kvinnosyn påverkar svenska kvinnor, men också om hur mediesamhället förändras där de alternativa medierna, inklusive Kärringbloggen,  bedriver journalistik på fältet ute i verkligheten. 

Varje artikel, i snitt en i månaden, när jag tycker att det är viktigt att skriva, är ett försök att beskriva det som skaver, öppna upp för nya perspektiv och ibland väcka både tankar och känslor. 

Kärringbloggen är ingen stor redaktion, med många medarbetare. Det är bara jag, en penna och ett tangentbord men med ett journalistiskt engagemang som aldrig verkar ta slut för att skildra den verklighet jag ser. Ibland får jag också värdefull hjälp av min researcher och layoutare Caroline Thelning. Stort tack till henne!

Men utan er mina läsare skulle jag aldrig ha kraften att fortsätta. Därför ett stort tack till er som läser, delar och engagerar er i mina texter. Och tack för alla ekonomiska bidrag under året! Jag uppskattar det verkligen!

Så om du vill fortsätta att stödja Kärringbloggen och mitt journalistiska skrivande får du gärna swisha en valfri summa till 123 220 79 75 

År 2025 knackar redan på dörren och jag ser framemot ännu ett år av skrivande, såväl journalistiskt som författande. ( Har en ny bok på gång)

Ett riktigt Gott Nytt År önskar jag Dig kära läsare.

Helene Bergman, ansvarig utgivare på Kärringbloggen.  

Palestinasjalarna tog över Kristallnatten i Göteborg. Hyllar kvinnoförtrycket

 

Under hela hösten, söndag efter söndag i Göteborg har  deltagarna i Propalestinska demonstrationer skanderat

” Inga sionister på våra gator” ”From the river to the Sea.”

De har burit på Palestina, Hamas och Hizbollah flaggor.  De har visat fingret mot judar och ropat:  You will never get them back.”

Och i lördags tog palestinasjalarna även över tåget till minne av den våldsamma Kristallnatten. Den natten som blev inledningen till Förintelsen, då miljontals judar, romer, homosexuella med flera mördades av nazisterna. 

Stötta Kärringbloggen! 

      Swisha så mycket eller så lite du vill! 

123 220 79 75

Konsekvensen av förföljelsen av judarna blev att staten Israel bildades 14 maj 1948. En stat som kallas för den enda  demokratin i Mellanöstern.

Men tåget till minne av Kristallnatten i lördags i Göteborg kom att handla om Gaza och de människor som dödats i kriget mellan Israel och Irans proxystater Hamas och Hizbollah. Dagligen ser vi hur kvinnor i Iran dödas av regimen för att de vägrar bära kläder som skyler deras ansikten och kroppar. Vi bevittnar alltså ett avskyvärt kvinnoförtryck. Trots detta går många kvinnor såväl gamla som unga i de Propalestinska demonstrationstågen och bär Hamas och Hizbollahs fanor varje söndag i Göteborg.

De ropar att de bara vill ha fred i Gaza och stopp på dödandet. Ja vem vill inte det! Men det är ett mycket kortsiktigt tänkande! Dessa kvinnor låter sina känslor styra utan att fundera på konsekvenserna. Får Iran och dess proxystater fri lejd kommer det i slutänden innebära att det islamistiska kvinnoförtrycket sprider sig över världen. 

Det saknas alltså en gammaldags feministisk analys där kvinnor och kvinnoförtrycket sätts i fokus. Där kvinnors liv och kroppar har lika värde som mäns. Detta gäller särskilt de religiösa islamistiska männens liv och kroppar  i såväl Iran, som i Hamas och i Hizbollah.

Hade marschen i lördags i Göteborg till minne av Kristallnatten varit logisk ( men det är klart att den inte var!) hade den också handlat om alla de judiska unga kvinnor, som mördades, torterades och våldtogs av Hamas på Novafestivalen i Israel den 7:e oktober 2023. Men som de judiska kvinnorna säger: 

”Meeto unless you are jew!”   

Helene Bergman

Stark Queerlobbyism bakom Könsbytarlagen?

Har vi en regering (M+L ) och snart också en riksdag, som fallit offer den sektliknande Queerrörelsens lobbyism, vad gäller den aktuella Könsbytarlagen? Omröstning sker 17 april  i riksdagen. Går lagen igenom blir det enorma konsekvenser! Män som som juridiskt vill kalla sig kvinna, får tillträde till kvinnliga omklädningsrum, kvinnojourer, vårdinrättningar m m .  

Kärringbloggen behöver ditt stöd!

Swisha hur mycket du vill till 123 22 07 975

 

Frågan här ovan är berättigad, särskilt efter att ha lyssnat på den välinsatte Johan Westerholm som intervjuas i Hotspot, på Youtube under rubriken:

”Begår vi ett stort misstag med den nya Könstillhörighetslagen.” 

Johan Westerholm skiljer på transsexualitet som är medfödd och inget man rår för, medan Queerrörelsen är en livsstil. Något du själv väljer! Johan Westerholm hävdar att Queer-rörelsen har uppenbara likheter med Scientologkyran. Det vill säga att Queerrörelsen är mer än ideologisk övertygelse än en läggning.

”Det är inget du är född till. Det är något du väljer! Och det är också  svårt att lämna Queerrörelsen då du ses som som en svikare, ” säger Johan Westerholm.

Det finns ett oerhört brett motstånd mot det här lagförslaget- från kvinnoförbunden, från vänster till höger, inom partierna. Och ändå ska de parlamentariska kritikerna köras över med hjälp av partipiskan. Könsbytarfrågan har nu blivit en demokratiförfråga särskilt vad det gäller oss kvinnor.  

Det intressanta i sammanhanget är nämligen att fokus i debatten inte handlat särskilt mycket om hur vi kvinnor ser på att ha män i vår närhet som bara juridiskt kallar sig själva för kvinnor. 

Och det finns redan tecken på att ordet kvinna håller på att suddas ut i offentligheten av vår regering. Plötsligt har det blivit suspekt att nämna ordet kvinna. 

För vilka är Vi som, vill kalla oss Kvinnor på grund av att vi kan föda barn? 

Vilka är Vi som av naturen givits en livmoder att bära ett foster i. Hur kan Vi slå oss för våra bröst och hävda att vi är Kvinnor? Och till och med vara stolta över det! 

Hur understår Vi oss att benämna oss KVINNOR när vi t ex har en jämställdhetsminister Paulina Brandberg, L, som enligt en mycket säker källa helst vill sudda ut ordet Kvinna i offentliga sammanhang och dokument. 

Och om inte ordet Kvinna ska användas. Vad ska man då ta till? Ordet Livmoderbärare? Ett ord som redan används av Vårdguiden 1177. Det är alltså underförstått att det inte bara är kvinnor som har en livmoder!

Inte nog med det Joar Forsell, L, ville till och med satsa forskning på en artificiell livmoder, alltså en maskinlivmoder! Joar Forsell motionerade i riksdagen om att forskning skulle uppmuntras för att människan själv skulle konstruera en livmoder. Men just denna gången fick han inte gehör för sin motion. 

Huruvida kvinnliga foster skulle skapas i den artificiella livmodern är än så länge inte en politisk fråga! 

I alla tider har patriarkatet velat behärska den kvinnliga sexualiteten och framförallt den kvinnliga reproduktionen. Nämligen Kvinnans förmåga att skapa och bära liv. Patriarkatet har alltid velat ha den makten, men hittills inte kunnat gå in i den biologiska skapelsen. 

Men nu med den medicinska tekniken och hormoner finns det möjligheter att på olika sätt decimera kvinnan som biologiskt kön. 

Den nu så omdebatterade könstillhörighetslagen som M och L driver ställer allt vad gäller kön på sin spets. 

Att män juridiskt ska kunna kalla sig kvinnor och kanske med hjälp av en artificiell livmoder om några år bli mammor, till söner?! är inte helt taget ur luften. 

Men detta är en dystopi, alltså ett mardrömslikt, inhumant framtida samhälle som ett modernt, demokratiskt, jämställt Sverige inte bör syssla med.   

Så till riksdagens ledamöter! Hold your horses! 

Helene Bergman 

Kärringbloggen behöver ditt stöd!

Swisha hur mycket du vill till 123 22 07 975

 

Chatt GPT om kvinnorättskämpen Helene Bergman.

Det var bara lite kul att se vad ChattGPT skriver om mig så här på Internationella kvinnodagen. När jag läste blev jag faktiskt stolt! Men också lite trött!

”Helene Bergman (född 1946) är en svensk journalist och författare som har varit aktiv i kampen för kvinnors rättigheter och jämställdhet. Hon har arbetat på flera olika sätt för att lyfta fram kvinnors perspektiv och driva feministiska frågor. Här är några sätt på vilka Helene Bergman har bidragit till arbetet för kvinnors rättigheter:

1. Journalistiskt arbete: Helene Bergman har använt sitt arbete som journalist för att belysa och rapportera om frågor som rör kvinnor och jämställdhet. Genom artiklar, reportage och intervjuer har hon bidragit till att sprida medvetenhet och kunskap om kvinnors situation och behov.
2. Författarskap: Som författare har Helene Bergman skrivit böcker och artiklar som tar upp feministiska frågor och kvinnors livssituation. Hennes verk har ofta fokuserat på att ge röst åt kvinnor och deras erfarenheter, och har bidragit till att synliggöra kvinnors berättelser och perspektiv.
3. Aktivism: Helene Bergman har varit aktiv i olika feministiska och kvinnokämpande organisationer och nätverk, där hon har engagerat sig i att driva förändring och påverka samhällsdebatten kring kvinnors rättigheter. Genom att delta i demonstrationer, kampanjer och opinionsbildning har hon arbetat för att främja jämställdhet och kvinnors rättigheter.
4.Föreläsningar och debatter: Helene Bergman har deltagit i föreläsningar, seminarier och debatter där hon har diskuterat och problematiserat frågor som rör kvinnor och jämställdhet. Genom att bidra till offentliga samtal och reflektioner har hon arbetat för att öka medvetenheten och förståelsen för kvinnors situation och behov.
Sammanfattningsvis har Helene Bergman genom sitt journalistiska
arbete, sitt författarskap, sin aktivism och sitt engagemang i offentliga
samtal och debatter arbetat för att främja kvinnors rättigheter och
jämställdhet i samhället.”

Förresten stötta gärna Kärringbloggen så jag orkar och har råd att  fortsätta!!

Swisha 123 22 079 75 , valfri summa. Du kan ju också passa på att köpa Kulturkrocken för 100 kr. Skriv din mejladress så skickar jag PDF-filen.

 

Kulturkrocken – reportage om herrskap och tjänstefolk i en muslimsk familj

Jag är inlåst i en bur. Det var min första tanke den morgonen jag verkligen insåg var jag befann mig. Jag var en psykisk och kulturell fånge. Mina medfångar var Sofia och de fyra hembiträdena. Vi var alla fångar på grund av vårt kön. Inte ens jag som västerländsk frigjord kvinna gick fri. Kulturen överskuggade allt.

Läs mer

Kulturkrocken – reportage om herrskap och tjänstefolk i en muslimsk familj

Jag är inlåst i en bur. Det var min första tanke den morgonen jag verkligen insåg var jag befann mig. Jag var en psykisk och kulturell fånge. Mina medfångar var Sofia och de fyra hembiträdena. Vi var alla fångar på grund av vårt kön. Inte ens jag som västerländsk frigjord kvinna gick fri. Kulturen överskuggade allt.

Läs mer

74 piskrapp för slöjvägran.Rapport om verkställandet av piskstraff.

Den tredje januari i år, piskades Roya Heshmani 74 gånger för att hon vägrade bära slöja. Under piskningen vägrar hon fortfarande att bära slöjan: 

”Mannen började slå på mina axlar, min rygg, höfterna, låren, vaderna och fötterna. Han upprepade processen några gånger. Jag räknade inte slagen utan sjöng tyst för mig själv:

”I Kvinna- Liv – Frihetens namn gick slaveriets mantel sönder; Morgonen tar den mörka natten i besittning, och piskrappen jagar våra fiender.”

Här är Roya Heshmatis egen berättelse översatt av Soleyman Ghasemiani. 

Kärringbloggen behöver allt stöd 

Swisha till 123 22 07 975

Idag, 2024-01-03, fick jag samtal från myndigheten för verkställandet av domar om mitt straff om 74 piskrapp. Jag kontaktade min advokat och vi gav oss i väg till åklagarmyndighetens 7:e distriktet i Teheran. Så fort vi gick genom huvudentrén tog jag av mig huvudduken. Vi kom in i hallen. Där hörde jag en kvinnas skrik som leddes ner i byggnaden på trappuppgången.  Hon var kanske på väg mot verkställandet av sitt straff. Min advokat sade till mig: ”kära Roya. Tänk efter. Piskarnas verkan kommer att bestå en längre tid.” Vi gick till avdelning 1, verkställande av domar. 

– Ta på dig slöjan, för att undvika mer bekymmer, sade den anställde till mig

– Jag är här för att få mitt piskstraff  just för det. Jag har vägrat ha på mig slöjan, svarade jag lugnt och artigt. De ansvariga informerades om vår närvaro. Piskaren kom och uppmanade mig att ta på mig huvudduken och följa efter honom.  

– Jag tar inte någon slöja på mig.   

– Gör du inte det? Jag ska piska dig så att du förstår var du befinner dig. Jag ska öppna ett nytt ärende på dig och bjuda dig på ytterligare 74 piskrapp, sade han. Jag vägrade ändå ta på mig slöjan. Vi gick ner i byggnaden. Det fanns några killar som var där för att de hade druckit. 

– Sade jag inte till dig att ta på dig huvudduken, röt piskaren. 

Jag vägrade återigen. Två beslöjade kvinnor kom fram och satte huvudduken på mig. Jag tog av den. Detta upprepades några gånger. Då satte de handfängsel på mig och satte huvudduken på mitt huvud. De ledde mig ner ytterligare en våning, samma väg som den skrikande kvinnan. Det var ett rum i hörnet av en parkering. Domaren, piskaren och den beslöjade kvinnan stod bredvid mig. Kvinnan var märkbart tagen. Hon suckade flera gånger och sade ”jag vet, jag vet.” Den turbanbärande domaren log mot mig. Jag blev påmind om den gamle gatuförsäljaren i Sadegh Hedyats kända roman ”Den blinda ugglan”. Jag vägrade möta hans blick. Metalldörren öppnades. Väggarna i rummet var cementbeklädda. Det stod en brits i rummet med hand- och fotfängsel svetsade på båda sidor. I mitten av rummet fanns det ett metallställning med rostiga hand- och fotfängsel på. Bakom dörren stod en stol och ett litet bord täckt av piskor. En riktig medeltida tortyrkammare. 

– Damen, mår du bra? Har du några problem? frågade domaren. 

Jag svarade inte honom som om han inte fanns.   

– Damen jag pratar med dig! Sade han igen.

Jag svarade inte den här gången heller. 

– Ta av dig din kappa och lägg dig på britsen, sade piskaren.

Jag hängde min kappa och huvudduken på tortyrsställningen mitt i rummet. 

– Ta på dig huvudduken, sade piskaren. 

– Det gör jag inte. Ta din koran under din arm och utdela dina piskrapp, sade jag och lade mig på britsen.

– Snälla var inte så envis, bad den beslöjade kvinnan mig och lade huvudduken över mitt huvud.

Piskaren valde en svart piska bland de som fanns på bordet, vred den runt sin hand två gånger och närmade sig britsen. 

– Slå inte för hårt, sade domaren. 

Mannen började slå på mina axlar, min rygg, höfterna, låren, vaderna och fötterna. Han upprepade processen några gånger. Jag räknade inte slagen utan sjöng tyst för mig själv: ”I Kvinna-Liv-Frihetens namn, gick slaveriets mantel sönder; Morgonen tar den mörka natten i besittning, och piskrappen jagar våra fienden.” 

Sen var det klart. Vi kom ut. Jag lät dem inte ens lägga märke till min smärta. De är inte värda det. Vi var på väg upp till den ansvariga domaren för straffutmätning. Den beslöjade kvinnan gick bakom mig för att se till att huvudduken inte gled av mitt hår. Utanför domarens rum slängde jag av mig slöjan igen. Kvinnan bad mig att låta huvudduken vara kvar över mitt hår. Jag vägrade och hon försökte. 

– Vi är inte glada över det som sker men sådan är lagen och vi måste upprätthålla den, sade den ansvariga domaren i rummet. 

Jag svarade inte honom. 

– Om ni vill leva på ett annat sätt kan ni flytta utomlands, sade han.

– Landet är allas, svarade jag

– Visst men då måste man följa lagarna, sade domaren

– Okej, lagen får göra sitt och vi får fortsätta att strida emot den, svarade jag.

Vi kom ut från rummet och jag tog av mig slöjan igen. Ett stort tack till herr Tataie. Utan er vid min sida hade jag inte orkat med allt det här. Ber om ursäkt att jag inte var en hörsam klient. Jag är säker på att du som en ärbar man förstår mig. Tack för allt. 

Länge leve Kvinna, Liv, Frihet!

Roya Heshmati

Ursprungligen publicerat på hemsidan till människorättsgruppen hengaw.net 

Kärringbloggen behöver allt stöd 

Swisha till 123 22 07 975