Assangeaffären – Hotet mot yttrandefriheten (2)

6 april 2022

Assange landar på Arlanda i augusti 2010. Kommer till ett neutralt och öppet Sverige

Det småregnar på Stockholm/Arlanda onsdagen den 11 augusti 2010.
 Det är tredje gången på kort tid som Julian Assange har landat i Sverige. Planen är att placera Wikileaks servrar i landet. Wikileaks som är Assange visselblåsarorganisation och som publicerar tusentals dokument om korruption och krigsbrott.

Helene Bergman, research & text. Caroline Thelning, redigering & layout.

Kärringbloggen är helt beroende av läsarnas ekonomiska bidrag.

Swisha 123 22 07 975 eller PG 62 42 09-3

Julian har utsett Sverige till att bli en slags bas för både sitt eget liv och sin utgivarverksamhet. Valet av Sverige beror bland annat på att landet har en lång tradition av yttrande – och tryckfrihet.

Sverige är det första landet i världen som 1766 antog en Tryckfrihetsförordning. Det var partiet Mössorna, som precis som Assange, ville få insyn i makthavarnas handlingar.
 Dessutom är Sverige militärt alliansfritt.


Den tredje resan 2010 till Sverige gör Julian som inbjuden av Sveriges kristna socialdemokrater/Broderskapsrörelsen, numera Tro och Solidaritet. Han ska hålla en föreläsning i LO-borgen i Stockholm under rubriken: ”Krigets första offer är sanningen.”

Den här regniga onsdagen i augusti 2010 vet han inte om att han själv, personligen, kommer att drabbas av osanning, Från att ha varit en världskänd, beundrad, modig undersökande journalist kommer hans image att förvandlas till en världskänd föraktad våldtäktsman på drygt en vecka. Han vet inte om att hans journalistvänner i Sverige kommer att vända honom ryggen. Att hans liv inom kort kommer att ta en annan vändning.

Men genom sitt uttalande hjälper statsminister Reinfeldt till att piska upp stämningen mot Julian Assange.

I Sverige är valkampanjen igång inför valet den 19 september. Fredrik Reinfeldt, moderat, är statsminister. Han ska senare komma att yttra sig som relativt nyvald statsminister i Assangeärendet i Expressen i februari 2011. ”Man har till allmänt åtal instämt Julian Assange för anklagelser om våldtäkt. Jag kan bara beklaga att kvinnors rätt och ställning väger så lätt när det gäller den här typen av frågor jämfört med andra typer av teorier som förs fram, sa Reinfeldt då,” enligt Expressen. Något åtal hade inte väckts. Julian Assange var 11 februari 2011, efterlyst för att höras som misstänkt. Men genom sitt uttalande hjälper statsminister Reinfeldt till att piska upp stämningen mot Julian Assange.

I augusti 2010 är Mona Sahlin, partiordförande för socialdemokraterna. Inom socialdemokraterna finns en spricka för eller emot Wikileaks. Mona Sahlin är kritisk till Wikileaks, medan Broderskapsrörelsen är positiv. Sprickan har blivit synlig i och med att Wikileaks, 25 juli 2010 publicerade 75 000 dokument ur Afghanistan War Logs om krigsinsatserna i Afghanistan 2004 – 2010. Ur materialet går att utläsa att hundratals civila har dödats till följd av USA: militära operationer i Afghanistan.

Innan Julian Assange landar på Arlanda onsdagen 11 augusti 2010 har hans organisation Wikileaks bland annat också publicerat en videofilm, i april 2010, från en amerikansk attackhelikopter i Irak. Filmen visar hur två Reutersjournalister, Saeed Chmagh och Namir Noor-Eldeen och åtta civila vuxna irakier blir beskjutna och dödade av helikopterbesättningen den 12 juli 2007. Två barn skadas också. En av besättningsmännen kommenterar: ”Tja de får skylla sig själva som tar med sig ungar ut i strid.”

Besättningen fortsätter att skjuta mot en hjälplös och sårad man, trots att man av samtalet att döma fattade att man inte hade rätt till det. Därför döper Wikileaks filmen till: ”Collateral murder/ Indirekt mord.”

När civila anländer för att hjälpa den skadade mannen anhåller soldaterna om tillstånd från sina överordnade att gå till angrepp. Tillståndet beviljas. En av soldaterna i den amerikanska enheten berättade senare att attackerna var långt ifrån de värsta han sett under sin tid i Irak. (Wikipedia).

En av soldaterna i den amerikanska enheten berättade senare att attackerna var långt ifrån de värsta han sett under sin tid i Irak.

Den 25 juli, bara två veckor, innan Julian Assange, kommer till Sverige publicerar alltså Wikileaks 75 000 dokument från de afghanska krigsdagböckerna. Wikileaks säger att man totalt har 91 731 dokument. Dessa dokument berättar om krigsinsatsen i Afghanistan 2004 – 2010. Publiceringarna gör att Assange och Wikileaks nu jagas av Pentagon eller med andra ord USA:s försvarsdepartement. Julian Assange kan bli gripen av FBI, oberoende i vilket land han befinner sig.

FBI kan använda lagstadgad auktoritet att utreda och arrestera individer för brott mot USA:s lag varhelst i världen.

Marc Thiessen, presidentskribent, skrev i Washington Post, augusti 2010. ”FBI kan använda lagstadgad auktoritet att utreda och arrestera individer för brott mot USA:s lag varhelst i världen. Med andra ord behöver vi inte tillstånd från något annat land att gripa Assange på det landets territorium. Men att ta honom från gatan räcker inte; vi måste återställa dokumenten som han olagligen har.”

Helene Bergman

Kommande artiklar på Kärringbloggen är sammandrag av Julian Assange egna ord och Wikileaks journalistiska avslöjanden. Artiklarna bygger helt och hållet på de ovanstående dokumenten. Det är Julian Assange egen berättelse, hittills inte hörd eller läst.

Kärringbloggens innehåll är grundlagsskyddat. Kommentarsfältet inkluderas inte. Du som kommenterar är därför ansvarig för det du skriver.
1 svara

Trackbacks & Pingbacks

  1. […] Läs hela artikeln här. (Ett fall som åsidosätter både demokrati och yttrandefrihet) […]

Lämna en kommentar

Vill du delta i diskussionen?
Dela med dig av dina synpunkter!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

tretton − tio =