Assangeaffären – Hotet mot yttrandefriheten (8)

7 maj 2022

Assange våldtäktsman blev världsscoop. Gladde USA!

När Expressen tidigt på lördagen den 21 augusti 2010 gick ut med världscoopet att Julian Assange var efterlyst för våldtäkt spred sig nyheten snabbt över hela världen. Expressen tipsades, trots att alla inblandade fått löfte om att deras namn skulle hemlighållas tills rättsmaskineriet sagt sitt.

Omedelbart efter publiceringen firade USAs försvarsminister Robert Gates nyheten med ett leende, medan han gjorde uttalandet: ”Låter som goda nyheter för mig.”

Helene Bergman, research & text. Caroline Thelning, redigering & layout.

Kärringbloggen är helt beroende av läsarnas ekonomiska bidrag.

Swisha 123 22 07 975 eller PG 62 42 09-3

Julian Assange skriver:”Immediatly the police accusations were used to attack WikiLeaks works and my reputation as its publisher. US Defense Secretary Robert Gates celebrated the news of my rape arrest warrant with a smile, telling reporters that the arrest” sounds like good news to me.”

”Jag tror inte att det finns någon anledning att misstänka att Julian Assange har begått någon våldtäkt.” (Chefsåklagaren Eva Finné).

Dessutom spred olika twitterkonton som förknippas med Pentagon beskrivningar av Julian Assange som en våldtäktsman på rymmen. Skadan var alltså redan skedd, trots att chefsåklagaren i Stockholm Eva Finné, mindre än 24 timmar efter det att arresteringsorder utfärdats, övertog utredningen, hävde arresteringsordern och uttalade att: ”Jag tror inte att det finns någon anledning att misstänka att Julian Assange har begått någon våldtäkt.”

Det skulle senare visa sig att ingen av kvinnorna, varken Anna Ardin eller ”SW” ansåg att de hade blivit våldtagna. Det framgår av den sms-korrespondens som åklagare Marianne Ny i det längsta gjorde allt för att hemlighålla. Bevisen för våldtäkt var så svaga att båda anklagelserna senare las ner. Anna Ardins fall avslutades 2015. Och ”SW:s” 2019.

Men tillbaka till augusti 2010. Genom en underrättelsekälla fick Julian Assange veta att SÄPO den 19/8, dagen innan de båda kvinnorna tog kontakt med stockholmspolisen, hade begärt ut information om honom från den australiensiska underrättelseorganisationen, ASIO. De svarade med information om honom 21 augusti 2010. Trots att chefsåklagare Eva Finné ansåg att det inte fanns fog för våldtäktsanklagelsen gav sig inte åklagare Marianne Ny. Hon återupptog ”SW:s” misstänkta våldtäktsanklagelse som enligt ”SW” själv var fabricerad av polisen.

Här var också den nu den avlidne advokaten Claes Borgström inblandad. Kort efter det att våldtäktsanklagelsen var återuppväckt publicerade den svenska militära underrättelse och säkerhetstjänsten MUST en artikel med rubriken: ”WikiLeaks är ett hot mot våra soldater.”

Julian Assange skriver: ”Jag blev alltmer oroad över Sveriges nära relation till den amerikanska regeringen vad gäller militär – och underrättelsefrågor.”

Ordern var att arrestera Julian Assange i samband med den svenska förundersökningen även om det inte fanns några anklagelser om åtal.

Cablegate

Den 29 november 2010 började WikiLeaks publicera Cablegate. Det var 251 287 diplomatiska kablar från USA:s utrikesdepartement. När det gäller innehållet var det den största uppsättningen hemligstämplade dokument som någonsin publicerats. Dokumenten relaterade till alla länder i världen. Nästa dag kommenterade det amerikanska utrikesdepartementets talesperson P.J. Crowley att: ”Vi utreder WikiLeaks offensivt.” Han berättade vidare att utrikesdepartementet upprättat ett ”krigsrum” War Room, som skiljde sig från Pentagons Wikileaks War Room.

Assange förlorar sin frihet. Två dagar efter det att WikiLeaks börjat publicera Cablegate, alltså den 30 november 2010, utfärdade Interpol, på begäran av Marianne Ny en Red Notice. Den riktade sig till 188 länder. Ordern var att arrestera Julian Assange i samband med den svenska förundersökningen även om det inte fanns några anklagelser om åtal. Den 2 december utfärdar Marianne Ny en europeisk arresteringsorder vilken hanterades av Storbritanniens avdelning för allvarlig organiserad, kriminell brottslighet, SOCA.

Julian Assange: ”I LOST MY FREEDOM 7 DECEMBER 2010.” Det var dagen efter det att brittiska myndigheter hade godkänt den svenska utlämningsordern. ”Jag dök upp på polisstationen efter att ha bokat ett möte i förväg. Jag arresterades och placerades genast i den högsta säkerhetsavdelningen på Wandsworthfängelset CSU.”

Men de brittiska domstolarna fann hennes begäran överdriven.

Den brittiska tidningen the Independent rapporterade, dagen efter det att Assange fängslats följande: ”Att amerikanska och svenska tjänstemän hade inlett informella samtal om att utelämna Assange från Sverige till USA. Detta skulle ske i samband med att den amerikanska åtalsjuryns och FBIs utredningsverksamhet mot WikiLeaks inletts.”

Julian Assange berättar: ”Efter tio dagar bestämde den brittiska domstolen att jag skulle släppas mot borgen. Som svar på detta vädjade åklagare Marianne Ny till sina brittiska kolleger i Crown Prosecution Service att kvarhålla mig i fängelset. Men de brittiska domstolarna fann hennes begäran överdriven.” Julian Assange flyttades istället till husarrest, efter det att han betalat en borgen på 340 000 pund, nära 4 500 000 kronor. Därefter förses han med fotboja. Det var också då jag träffade honom personligen i London. (Se artikel på Kärringbloggen 23 januari 2021: ”De stora medierna, förblindade av påstådd våldtäkt, tackade nej till min intervju med Julian Assange”).

Den 13 januari 2013 skriver den brittiska åklagarmyndigheten till Marianna Ny och försäkrar henne: ”Tro inte att detta ärende behandlas på samma sätt som liknande utlänningsärenden.” Julian Assange tvingades att anmäla sig hos polisen i 551 dagar i sträck, alltså under nära två år. Trots det publicerade han hela tiden.

Ecuadors Ambassad

19 juni 2012 söker Julian Assange asyl på Ecuadors ambassad i London. Ambassaden omringades och vaktades av poliser till en kostnad för de brittiska skattebetalarna på 12,6 millioner pund, drygt 162 000 000 miljoner kronor – fram till oktober 2015. Två år senare 28 oktober 2014 sa Storbritanniens utrikesminister Hugo Swire i parlamentet att ”om hon (Marianne Ny) vill resa till London för att förhöra Assange, kommer vi att vara högst behjälpliga. Vi skulle verkligen välkomna det.”

… fann Svea Hovrätt att Marianne Ny hade brutit mot sin plikt genom att inte acceptera Assanges skriftliga svaromål.

Några veckor senare, 14 november 2014 lämnade Assange in sitt ärende till FN:s arbetsgrupp för godtycklig internering, UNWGAD. En vecka senare fann Svea Hovrätt att Marianne Ny hade brutit mot sin plikt genom att inte acceptera Assanges skriftliga svaromål.

I oktober 2015 togs polisbevakningen bort från Ecuadors ambassad. Senare, 6 februari 2016 skulle London Times rapportera att avlägsnandet av den öppna polisbevakningen, också berodde på rädslan för att de vakthavande personerna i den diplomatiska skyddsgruppen liknade fångvaktare. Det hade UNWGAD ansett. Ett uttalande från den 12 oktober avslöjar att den öppna polisstyrkan hade ersatts med en förstärkt hemlig plan. I februari 2016 konstaterade UNWGAD att Julian Assange olovligen hade varit frihetsberövad sedan 7 december 2010.

”De svenska myndigheterna har i sex års tid haft mig olagligt och politiserat frihetsberövad utan åtal. (Julian Assange).

Julian Assanges försvarstal.

Den 14/ 15 november 2016 förhörs så äntligen Julian Assange på Ecuadors ambassad. Han upprepar samma svar på alla de 57 frågorna. Men som avslutning bygger han ut sitt svar till ett försvarstal. Nedanstående är citerat ur den svenska översättningen av förundersökningsprotokollet:

”De svenska myndigheterna har i sex års tid haft mig olagligt och politiserat frihetsberövad utan åtal, i fängelse, husarrest och fyra och ett halvt år på denna ambassad. Ni borde ha ställt den frågan för sex år sedan. Er vägran under de senaste sex åren att höra mig, åklagarmyndighetens agerande som vägrat låta mig lämna min version, anses vara olagligt av Förenta Nationernas arbetsgrupp för godtyckligt frihetsberövande, och hovrätten i Sverige.

Arbetsgruppen anser att ni har utsatt mig för en grym, omänsklig och förnedrande behandling. Ni har förvägrat mig ett faktiskt juridiskt ombud i denna utredning i förhållande till Sverige. Trots detta, överlämnar jag en fullständig redogörelse av vad som hände 2010, så långt jag kan minnas mer exakt. Även om mina rättigheter inte är tillvaratagna. Jag har svarat på alla frågor som ansetts lämpliga och relevanta, trots att jag inte haft min svenska advokat närvarande. Jag vill få det klargjort att trots att åklagarmyndigheten i Sverige haft sex år på sig att förbereda sina frågor, var många av dem författningsvidriga. De handlade till och med om ett nedlagt fall. (Anna Ardins fall). Många frågor var vaga eller olämpligt formulerade, vilket är uppenbart för en förnuftig observatör.

De allra flesta frågorna ställdes inte i rättvisans namn eller försökte besvara frågan om vad som verkligen hände. Utan de har formulerats av PR-skäl i ett tydligt försök att förstöra mitt goda anseende. Det är tråkigt att det inte förvånar mig trots den svenska åklagarens skyldighet att ta hänsyn till mitt privatliv, trots att jag redan har befriats från misstankar av åklagare Eva Finné i Stockholm. Och trots att jag inte har åtalats för något brott har åklagaren hållit fler än fyrtio presskonferenser om mig. Jag betonar att enligt svensk lag kapitel 23, paragraf 4 i rättegångsbalken, är åklagare skyldig att bedriva förundersökningen så skyndsamt som möjligt och lägga ner förundersökningen om det inte längre finns anledning att fullfölja den.

Under förundersökningsskedet är åklagaren skyldig att beakta omständigheter som talar såväl till den misstänktes fördel som till hans eller hennes nackdel, och alla bevis till fördel för den misstänkte ska tillvaratas. Förundersökningen ska bedrivas så att inte någon onödigt utsätts för misstanke eller orsakas olämplig eller onödig olägenhet. Julian Assange.”

Den 19 november 2019 la överåklagare Eva- Marie Persson ner förundersökningen mot Julian Assange om att han skulle ha begått våldtäkt.

Helene Bergman
Detta var den sista och avslutande artikeln i Kärringbloggens serie om Assangeaffären.

De åtta artiklarna som publicerats på Kärringbloggen är sammandrag av Julian Assange egna ord och Wikileaks journalistiska avslöjanden. De bygger helt och hållet på de redovisade dokumenten. Det är Julian Assange egen berättelse, hittills inte hörd eller läst.

Kärringbloggens innehåll är grundlagsskyddat. Kommentarsfältet inkluderas inte. Du som kommenterar är därför ansvarig för det du skriver.
0 Kommentarer

Lämna en kommentar

Vill du delta i diskussionen?
Dela med dig av dina synpunkter!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

20 − fem =