Public Service som krigshetsare – Israel/ Gazakriget
Blod, blod, blod ropar de propalestinska demonstranterna utanför Wallenstams på Avenyn i Göteborg. Foto Helene Bergman
”Blod, blod, blod på era händer,” ropar de hundratalet propalestinska demonstranterna i alla åldrar som, under stark polisbevakning, flockades utanför fastighetsbolaget Wallenstams kontor på Avenyn i Göteborg i lördags. En folkhop som triggats av medias, främst Public Service ensidiga rapportering om Israel/ Gaza kriget. Ett Public Service som passar väl in på epitetet – Media som krigshetsare.
Ge ett bidrag till oberoende Kärringbloggen.
Swisha 123 220 79 75
Demonstranterna kräver att Wallenstam ska kasta ut det israeliska försvarsföretaget Elbit som hyr lokaler av fastighetsägaren. Det är inte första gången jag hör ropen. Men något har förskjutits. Det är som om media inte längre rapporterar om ett krig, där båda parter får höras, så gott det går. Nej det handlar om en enda berättelse, där känslor styr mer än fakta.
Och den berättelsen produceras inte bara på gatorna. Den sänds dagligen ut från svensk Public Service. Jag hör och ser det varje dag – P1 Morgon, Ekot, Rapport och Aktuellt. Och där Public Service med sin makt över narrativet blir mer aktör än observatör. Det är inte så att Public Service ljuger. Nej, men de väljer bort. De väljer vem som får vara offer och vilken smärta som får ta plats.
Barnen i Gaza har ansikten och namn. Vi ser och hör dem gråta, sörjas. Men barnen i Sderot, i Ashkelon, Israel, de som gömmer sig i skyddsrum när Hamas skjuter raketer? De syns inte. Deras föräldrar intervjuas inte. Deras rädslor väger lätt. På så sätt gör Public Service ett moraliskt val – som påverkar hela den svenska opinionen.
Och inte bara det!
I varje nyhetssändning från Public Service återkommer samma formuleringar:
”Enligt hälsomyndigheten i Gaza har över 35 000 dödats….
Eller
”Hälsodepartementet i det Hamasstyrda Gaza uppger att…”
Men vem är denna ”hälsomyndighet”?
Det sägs sällan rakt ut att den är direkt kontrollerad av Hamas – den terrorstämplade organisation som inledde kriget genom att mörda över 1 200 israeler den 7 oktober 2023 och fortfarande håller civila som gisslan. Det är alltså Hamas egen propagandamaskin som levererar siffrorna. Och Public Service rapporterar dem vidare – dag efter dag- utan att granska källan. Detta är inte neutral journalistik. Det är att vidarebefordra propaganda från en av parterna i ett blodigt krig. Det är en viktig journalistisk fråga, särskilt eftersom många internationella medier ( t ex BBC, Reuters) har fått kritik för att de okritisk återger Hamas siffror utan att förklara dess ursprung.
Och inte nog med det!
Public Service i Sverige använder sig av lokala ”frilans journalister” inne i Gaza, trots att alla vet att ingen där kan arbeta med oberoende journalistik. Inne i Gaza är det Hamas som kontrollerar medieproduktionen. Ingen kan rapportera fritt om Hamas militära närvaro i sjukhus, skolor eller bostäder. Den som försöker det riskerar sitt liv. Att kalla detta ”oberoende rapportering” är ett hån mot både publiken och det journalistiska uppdraget. När frilansjournalister inne i Gaza kallas ”oberoende”, fast de verkar under dödshot från en terrororganisation, är det inte längre journalistik. Det är iscensättning.
Framför mig ligger boken Media som krigshetsare av Folke Hagman. En bok som kom ut 1986. Den har sedan dess funnits i mitt medvetande. Media som krigshetsare är lika aktuell idag, som då! I boken beskriver Folke Hagman hur media under världskrigen, Vietnamkriget, och det Kalla Kriget ofta agerade mer som aktivister än som journalister. Han varnade för medier som blir part i målet.
”Den som i god tro upprepar en lögn har ändå ett ansvar för att den sprids”, skriver Folke Hagman.
Och nu är vi där igen! Media som hetsar! Media, inte minst Public Service och dess journalister har ett ansvar – att rapportera från båda sidor. Även från dem som inte ropar högst på Avenyn i Göteborg.
Helene Bergman
Tack för kloka ord
Tack för kloka ord!
http://hannaskrypin.se
Den snedvridna informationen fr Public Service kan inte nog ofta påtalas‼️ Det gäller inte bara Gaza/kriget, utan snart sagt alla lite kontroversiella frågar som invandring, brottsligheten, Trump, arbetslöshet, ja snart sagt allt där det finns anledning för aktivister att agera. Så tacksamt att Du och många andra orkar stå på i er kritik❣️
Såg på SVT-nyheter bilder på stackars utmärglade barn, hemskt.
Det som störde i bilden var att kvinnan vid barnets sida såg väldigt välgödd ut. Kan hamas vara så infernaliska att de svälter barnen i propagandasyfte, en undrar.
Det var en ordentlig kärring. Tack för att du drar ditt strå till stacken och bidrar med sådan granskning och neutralitet som annars lyser med sin frånvaro i vanlig media.
Uppenbart är att fåtalet könner till konfliktens långvarighet, när KGB benämnde de utvisade arabiska egypterna.palestinier Men ensidigheten i de av oss betalda massmedierna är så ensidig att den enbart kan beskrivas som krigshetsand partisk, dessvärre. Väl rytit Helene!
Ett problem som jag tror de flesta svenskar inte begriper (eller ens vet att det existerar) är att även om du ser sanningsenlig objektiv opartisk och saklig rapportering (eller undervisning) som ett ideal du håller högre än dina åsikter och värderingar i en sakfråga – så påverkar det inte motparten en jota om denna är troende (oavsett om det är ideologi eller religion).
För den troende är tron och vad tron säger sant, sant. Samma idé som Lenin formulerade som politisk korrekthet. Samma idé som i Tyskland kallades Führerprinzip: Ledaren har alltid rätt. Samma som i DDR:s ”Lied der Partei”: Die Partei, Die Partei, Die hat immer recht”.
Om du då försöker resonera eller debattera med en sådan person utifrån en tanke om att gemensamt försöka nå fram till en sanningsenlig bild av verkligheten ni kan vara någorlunda överens om, kommer du alltid att förlora debatten, därför att för den troende är en konflikt inte något man löser, utan något man vinner eller förlorar.
Därför är förnufts-, fakta-, och liknande argument meningslösa mot nutidens värdegrundskorrekta partigängare.