Jag slog larm redan 2015: Göteborgs moské delade ut en broschyr som sa att män får slå sina fruar.
Broschyren som delades ut i Nordstan, Göteborg 2015
I en broschyr från Göteborgs moské stod det att en man får slå sin hustru – bara inte i ansiktet och utan att lämna märken. Det skrev jag om i GP redan 2015. Jag vände mig till dåvarande statsministern Stefan Löfven. Då möttes jag av tystnad. Nu, tio år senare, gör Expressen samma budskap till en nyhet.
Men tio år av tystnad – medan kvinnorna fått ta slagen.
År 2015 publicerades min debattartikel på en helsida i Göteborgs-Posten. Jag skrev om broschyren ”Kvinnan i Islam”, utgiven av Göteborgs moské. Där stod det svart på vitt: en man får slå sin hustru – bara inte i ansiktet, och bara så att inga märken syns.
Ur artikeln med rubriken:
” Stå upp för alla kvinnor – säg nej till könsapartheid
Män uppmanas att slå en upprorisk hustru, bara inte slaget lämnar några fysiska skador eller märken på kroppen.Texten står att läsa i det tryckta häftet ”Kvinnan i Islam”. Avsändare är Göteborgs moské. Varje fredag och lördag delas häftet ut av islamistiska Dawah-missionärer i köpcentret Nordstan i Göteborg.”
I extrema fall, då hustrun beter sig upproriskt, och större skada, såsom skilsmässa, därför är ett troligt alternativ, tillåter den mannen att ge sin fru ett lätt slag som inte får träffa ansiktet, inte orsaka någon fysisk skada på kroppen eller lämna någon form av märke.
Jag minns reaktionerna: eller snarare bristen på reaktioner. Det blev ingen storm. Ingen offentlig debatt. Ingen politiker som krävde svar. Den svenska offentligheten vände bort blicken.
Jag utgick från att dåvarande statsminister Stefan Löfvens pressavdelning läste GP:s debattsida. Jag förutsatte att någon i regeringen skulle reagera. Men även där var det tyst.
Stötta Kärringbloggen! Stort som smått – allt uppskattas!
Swisha till 123 220 79 75
Och nu – tio år senare – läser jag Expressens rubriker om imamer som predikar om just detta. Nu behandlas det som en skandal. Men budskapet är exakt detsamma som jag redan larmade om 2015.
Det här är inte bara en historia om religion och kvinnosyn. Det är också en historia om ett dubbelt svek – journalistikens och politikens. Det handlar om när en nyhet är mogen. Det svenska samhället var för tio år sedan inte moget att ta emot, då var kritiken mot en moskés kvinnosyn islamofobisk. Men nu ett decennium senare blir det en riksnyhet.
Men tio år har gått. Tio år av tystade kvinnors röster. Tio år där Sverige kunnat se åt ett annat håll.
Tio år av tystnad – medan kvinnorna fick ta slagen.
Helene Bergman
